Kategori: Årskrönika

Oktober 2012
Ja, vad säger man? Oktober var en svart månad. Det var tufft på så många sätt. Sorg. Saknad. Chock. Ilska. Vi träffade vänner. Grät. Pratade. Kramades. Jag ville fly från världen omkring. Höst. Blombud kom. Det var svårt och jobbigt att leva i en värld som fortsatte att snurra som om ingenting hade hänt, men likväl var det nog ändå bra att den gjorde det. Man behöver låta hjärtat och hjärnan vila från sorgen och få tankar på annat. Jag led dock av att behöva åka ifrån Hero på jobbresor. Det blev nya läkarbesök med handen – jag var nu ganska säker på att allt inte stod rätt till. Begravning. Mamma, pappa och Tessa på besök.

November 2012
Vi började att försöka ta oss tillbaka till livet. Hade Erik och Lina på middag. Jag var på äppelfika. Jag längtade efter hund (och gör så fortfarande). Jag åkte till Crowburough utanför London på utbildning. Jag blev moster och kombinerade nytta med nöje genom att stanna över helgen i Skåne (Hero mötte upp) när jag ändå skulle dit på jobb. Jag var i Helsingfors igen. Jag försökte få fart på träningen men var omotiverad över alla motstånd. Vi träffade vänner och såg Breaking Dawn. Vi blev trötta på kaoset och fixade en lösning. Jag berättade lite mer om bröllopet. Jag gjorde min första laserbehandling. Jag bestämde mig en gång för alla att skita i allas åsikter. Vi lyxade till med en staycation med hotellnatt, Ledin på Cirkus, hotellfrukost och fotomässan. Två månader sedan Heromamman dog – det kändes mycket längre och mycket kortare. Hero testade rakapparater. Första snön. Jag var på julgransvernissage med Herofastern och Pempan. Vi satte upp förstoringarna från bröllopet. Det kom ännu mer snö. November avslutades med en trevlig aw med Toby, Pempan, Herokusiner, Adde, Olle och vi.

December 2012
December inleddes med en intensivhelg – fotografering av Tessan & Charles, fika med Oskar, fest hos Adde & Olle, hemmafix och adventsfika hos Luckan. Det blev kallt, jag var på show med Tessan och jag slog svanskotan rejält. Hero jämförde rakapparater. Jag klippte lugg igen. Jag blev sjuk, det kom en väldans massa snö och jag fick ryggskott. Jag skrev om laserbehandlingen. Hyllschabraket blev klart. Vi hade en lugn sjukstuga. Jag fick veta det jag redan visste – att handen skulle behöva opereras igen. Middag på Grill. Vi gjorde klart tackkorten och skickade iväg dem. Många stora förändringar på jobbet. Vi var på öppet hus och tog därefter spontanpizza. Vi åkte till våra vänner i Trosa och hade en trevlig heldag. Vi spelade mycket spel. Tanja hörde av sig. Krasch. Vi var på glöggmys hos Toby och åkte till Skåne för att fira jul i förskott. Vi åkte hemåt och firade födelsedag och jul. Första julen utan Heromamman och allt var så fel. Tårar blinkades undan och en tjock hals svalde när Sarah Dawn Finer sjöng en låt till en kille som hade skickat in en hälsning att det här blev den första julen utan sin pappa, som hade gått bort nio månader tidigare. Jag hade aldrig hört den förut, men den låten genomborrade mig. Jag avslutade företagsåret (skönt!!). Vi var lediga över mellandagarna och pysslade hemmaomkring med lite allt möjligt. Sedan spelade vi en massa spel också. Vi var på kalas. Jag gjorde en blunder. Vi firade nyår i Glömsta med vänner.

Det var den årskrönikan. Visst fanns det ljusglimtar ändå, när man började att leta efter dem.

Juli 2012
I juli fick vi fart på bröllopsplaneringen – tre veckor kvar. Helt ärligt kan jag i efterhand säga att det är ju självklart en del jobb, men jag förstår verkligen vad alla stressar upp sig för. SÅ mycket är det inte som ska fixas ändå, om man inte väljer att göra allt själv (för då är det ju lite mer att fixa med och jag är så tacksam att jag hade mamma som höll i det stora arrangemanget). Jag blev snarare stressad över alla som frågade mig om jag inte var stressad och om jag hade fixat allt… Nåväl. Början av juli var bröllopsplanering, vänner, lysningsmottagning, nässelutslag och fina naglar. Vi käkade middag och provade viner med familjen Trosa. Vi hälsade på vänner på landställe utanför Nyköping och sov över där på väg ner till Skåne. Vi började nojja oss för vädret inför bröllopet. Om ni inte minns det kan jag berätta att sommaren 2012 var sommaren som aldrig kom – det var regnigt och kallt i princip hela juni, juli och augusti. Jag hade konsultation med finaste Therese inför bröllopet. Vi försökte kombinera dagarna i Skåne med socialiserande och att få saker att hända på logen och inför festen. En ganska svår ekvation, men vi hade ovärderlig hjälp av både våra familjer och vänner. Jag gifte mig med min Hero och vi hade världens mest magiska bröllop. Årets höjdpunkt. Och vi är så oändligt tacksamma och glada över att vi fick ha Heromamman där. Vi stannade i Skåne i ytterligare en vecka och njöt av livet som gifta. Och hjälpte till att återställa från det lilla kaoset som hade skapats. Rehabiliteringen av handen fortsatte, men jag började ana ugglor i mossen.

Augusti 2012
Augusti 2012 var min hittills fattigaste bloggmånad, med endast tio blogginlägg. Min sjukskrivning var över, men jag kände mig inte bra i handen och fick heller inte belasta den. Så jag valde att ha semester ett tag till. Vi satte siktet på bröllopsresan och gjorde avrostningsdyk på Ingarö. Vi umgicks med vänner. Jag sade inte ens hejdå på bloggen innan vi åkte, men vi åkte iväg på en tre veckor lång bröllopsresa till Fiji och Hong Kong. Den var fantastisk på väldigt många sätt, men jag har aldrig tidigare haft så mycket otur på en resa.
September 2012
September och det fortsatte att regna och regna och regna. Vi gick ut i skogen. Jag hade svårt att greppa om min nya identitet. Jag tror att jag fick någorlunda bukt med kommentarsfunktionen, som länge strulat. Kocken på jobbet gav aldrig upp hoppet. Vi hade en fantamagisk bröllopsweekend på Island (och jag kom på att ni ännu inte har fått se bilder från den). Jag var omotiverad. Vi drack vin. Jag fotograferade och redigerade. Jag hade två heldagar med en heting. När väl solen tittade fram njöt jag. Vi var på soppmiddag och jag blev överraskad med blommor på tvåmånadersdagen. Jag hade mys med Ruthie. Jag var i Skellefteå på jobb. Hela världen rasade samman den 28:e september, då Heromamman plötsligt och oväntat dog, efter att hjärntumören hade växt explosionsartat på kort tid. Det tog ett dygn från det att hon lades in akut, tills hon rycktes bort. Alla var i chock. Sorgen var enorm. Världen blev nattsvart.

April 2012
Vi inledde april med en mysig och piffig påskfika hos Kellsan & Erik. April var heller ingen mastodontbloggmånad, men jag tränade en del. Och var inne på ämnet jämställdhet igen. Hero var inne i ett bakningsflow. Tessafisen, aka virvelvinden. Vi följde med mamma & pappa till Lappland över påsk och njöt – en av årets höjdpunkter. Jag var i London på jobb – där var det full vår. I Stockholm tog våren paus. Det var partyparty och slutspurt inför BBC12, femårsjubileum. Jag tränade lite och tog bland annat årets första lätta joggingtur. Pappa Staten godkände att vi skulle få gifta oss. Jag bytte regn mot solsken. Mer besvikelse på vänskap, men jag koncentrerade mig på det viktigaste. Det blev dags för Blogger Boot Camp 2012, vilket blev väldigt lyckat. Jag var i Norge på jobb. Det hade blivit dags för operation av högerhanden och jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta. Jag trodde att jag skulle bli sjukskriven i ett par veckor, som efter den förra operationen, men det visade sig bli tre månader i stället. Den misstänka ligamentskadan konstaterades och en lång sjukskrivning följde. Jobbigt. Ont. Men trots allt sol och vår. Vi invigde grillen och firade vår tvåårsdag med bland annat bio. Vardagen var klurig – jag kunde inte ens greppa en tesked med högerhanden – men min Hero var alldeles fantastisk.

Maj 2012
Jag var sjukskriven hela maj. Hade full sjå med att hinna klä mig, äta frukost, ta mig ut på en promenad och äta lunch innan dagen var slut och Hero kom hem. Maj inleddes på tråkigt sätt med mer avloppsproblem, som tack och lov redde ut sig till slut. Vi hade vänner och familj på middagar. Våren kom igång på riktigt och vi började fundera över hur vi ska fixa till tomten. Jag hade ont och förbannade mina reflexer. Jag hade Ruthie på besök. Jag gick på seminariedagar och vi bestämde oss för en spontantripp till Skåne. Styngnen togs och gipset byttes mot skena. Mot Skåne och rapsfälten. Glad Tessa. Hemma igen efter en bra Skånehelg. Jag var på spamys med Sofy och gjorde mest ingenting medan Hero gjorde desto mer. Jag firade födelsedag. Köpenhamn. Göteborg. Mysigt möhippad. En otrolig bröllopsgåva. Finbesök. Däremellan hade jag som sagt full sjå med att bara ta hand om mig själv.

Juni 2012
I juni var det svensexa för Hero och jag eldade i spisen. Jag var sjukskriven och det var extremt tunt på bloggfronten. Stiften opererades ut av ett bekant ansikte och jag fick börja med sjukgymnastik. Brudklänningen justerades. Jag blev minimöhippad och ompysslad igen. Vi träffade vänner och tog en minisegling i skärgården med Heromamman och Heropappan. Det var mysigt, men jobbigt. Kontrasten mot seglingsturen 2010, mitt livs bästa sommar då alla var lyckliga och totalt ovetande om det hemska som skulle hända, var stor (2011 blev seglingen inställd pga Heromammans behandlingar). Det var svårt för Heromamman, rent fysiskt. Men alla ville så väldigt gärna och mycket. Det var kallt, i stället för högsommar. Jag läste The Hunger Games-trilogin och analyserade min Twilightkärlek.

Året 2012. Ja. Vad säger man? Spontant, innan jag har påbörjat min genomgång och analys av året, känner jag att det mest hamnar på minus, trots att några fantastiska saker har hänt (varav höjdpunkten var vårt eget bröllop, såklart). Spontant känns det tyvärr som ett riktigt jävla skitår, med allt som har varit kring Heromamman. Att under vintern, våren och sommaren se henne må dåligt både fysiskt och psykiskt och att själv känna oro, har lagt sig som en skugga över hela tillvaron. Att hon hastigt rycktes från oss den 28:e september är fortfarande ofattbart och enormt tungt. Sorgen som följde. Det är det som har legat och som fortfarande ligger närmst hjärtat när jag tänker tillbaka på året som gått. Det har varit ett jobbigt år, men vi har alla försökt att hålla skenet och modet uppe. Kanske hittar jag fler ljusglimtar än vad jag tror när jag väl börjar leta efter dem.

Januari 2012
Jag började året med att innerligt hoppas och intala mig själv om att det skulle bli ett bra år. 2011 hade varit jobbigt. Jag fick en ny läkare för handen och blev upprioriterad i operationskön, vilket kändes alldeles underbart. Jag skrev uppenbarligen en årskrönika (som jag inte gjorde klart). 😛 Jag rensade i ryggsäcken och brände gamla dagböcker. Vi tog tag i skämsrummet (det är dags igen). Jag var i Polen på tjänsteresa. Jag saknade Xena och började ta in möjligheten att skaffa en ny hund i framtiden, inte bara att jag ville ha tillbaks henne. Vi umgicks med vänner och jag gick till frissan. Jag kom med i Essence Vitae. Vi firade Hero. Jag hade en helkväll med Magiska Malin, träffade Emster & D och gick på bio. Det var ett halvår till bröllopet och jag hämtade ut mitt halsband dagen till ära. Jag visade bilder från sommaren och på valpar av både tvåbent och fyrbent karaktär – sötdöden. Jag fick till en dejt med Annika och Hero gav mig ytterligare en överraskning.

Februari 2012
Vi hade bestämt oss för att få ut inbjudningskorten till bröllopet tidigt på året, eftersom boenden Österlen snabbt blir fullbokade på somrarna. Februari inleddes därför med inbjudningskortspyssel. Jag var på workshop. Hero var iväg till Åre med några kompisar. Jag var tacksam över den stora, okomplicerade, självklara kärleken. Jag tränade en del under månaden och fick träningsvärk därefter. Jag fängslades av en bild från förr. Jag fotograferade Tessan på The Nike Blast. Jag frös på tjänsteresor. Jag jobbade lite hemifrån. Jag firade kärlekens dag med god mat, träning, Twiligt och mys. Jag fantiserade om bröllopsresan. Vi bytte bank (vilket visade sig bli VÄLDIGT struligt) och käkade middag med vänner. Jag fick operationstid för handen och fick veta att jag skulle bli moster. Jag minns inte riktigt vad den där grejen var som jag inte fick berätta om, men uppenbarligen var det något kul så det är värt att ta med på årskrönikan. Jag konstaterade iaf att bröllopsindustrin med magasin etc är lite väl too much för mig. Kampen mot cancermonstret. Inbjudningskorten postades och jag visade upp dem för er. Jag har saknatsaknatsaknat Xena hela det här året också, men inte skrivit så mycket om det. Jag var på reunion och åkte långfärdsskriskor för första gången. Jag njöt av att andra hade sportlov.

Mars 2012
Mars är vårmånad enligt scoutkalendern, men jag kände mig inte klar med vintern. Jag drömde vidare om bröllopsresan och om en ny kamera. Det var energi ut och stress. Det var schlagerfest. Jag var på utbildning i Helsingfors. Jag gav små tips om hur man blir bra på bild. Vi beslutade oss för att tömma spargrisen och åka till Fiji på bröllopsresan. Vi köpte kostym till Hero. Jag var i Tyskland på jobb. Vi var en vecka i Tandådalen med Herofamiljen, som var mysig men samtidigt jobbig eftersom Heromamman hade fått en svacka och inte kunde vara med i backen så som det var tänkt. Slitigt. Vädret var dessutom halvtaskigt, snön smälte och det var halt att gå. Det var alltså inte den bästa skidåkningen i historien, men vi fyndade desto mer på outlet. Jag bloggade över huvud taget inte mycket alls i mars.