På tjänsteresa i Italien

Landar i Nice. Lyckas hitta till hyrbilsstället. Rattar in hotellet i Imperia, som är en kuststad i nordvästra Italien. Bråkar med jobbmobilfreakinmobilgps:en (kan rekommendera mina värsta fiender att skaffa en Nokia N8!). Rullar efter många om och men ut ur Nice (och bävar över att jag ska behöva köra tillbaks igen) och över den slingriga motorvägen. Motorvägen går en bit upp, på mellan 700-2000 möh. Terrassodlingar och bergsbyar. Små, snirkliga kyrkor på några avsatser. Nedanför vilar Medelhavet och de vackra kuststäderna. Stränderna.

Oh. So. Beautiful.

Inser att ”hit MÅSTE jag åka med Hero”. Det kliar i fingrarna som styr ratten när jag passerar avfarten mot Monaco… Bara en kort stund…? Men nej, jag kör vidare. Över backar, nerför backar, genom backar (i tunnel). Stannar till vid ett par ställen bara för att ta en bild.
Tyvärr kan jag inte visa er de allra vackraste vyerna, för det var inte där de små avfarterna fanns. Men ändå inte så tokigt.

Hade önskat att jag hade haft en chaufför, så att jag bara fick titta ut och slippa koncentrera mig på vägen. Körde i 70-90 km/h på 100-130-sträckorna, bara för att njuta av utsikten (och då är jag normalt inte lika lätt på gasen).

Kommer fram till Imperia efter två timmars lååångsam turistkörning och blir vansinnig på gps:en. Den tycker nämligen att det är lämpligt att jag ska köra in på en 1,5 meter bred ”gata” mellan två hus, som är gångväg?! Inga andra alternativ – that’s the only way…?! Skulle inte tro det va? Kör (minst) tre varv runt den lilla stadskärnan och hittar till slut en undangömd skylt om hotellets parkeringsgarage. Klarade mig bättre utan gps:en (sanning med modifikation, men den är minst sagt tålamodsprövande)!

Checkar in på det trevliga hotellet och tar en tur runt på terrassen. 16 grader i luften och då är det ändå kvällning. Ganska så najs.

S (gammal kursare som jag är här med, men vi jobbar inte på samma företag) och jag tar en kaffe och en bit pizza innan det är dags för middag (eftersom lunchen bara bestod av en banan). Kan leva med det också.
Alla italienska städer har en fontän. 😉
Middag på en inhemsk restaurang. Vårt sällskap (halvitalienare, halvsvensk) vet precis vart han ska ta oss. Blir rekommenderad att ta grilltallriken med fisk & skaldjur. Inte besviken.
Det enda som stör kvällen är maffiakillarna som kommer in och lite sådär lagom subtilt vettskrämmer restaurangägaren (skämtar tyvärr inte). Inget våldsamt, men man märkte så fort de klev in genom dörren att de var skummisar. Vårt sällskap bekräftar – det är något lurt på gång. Olustigt. Restaurangägaren bjuder oss på grappa (första gången jag druckit en som jag gillat) och vi får dåligt samvete över att till slut behöva lämna honom ensam med maffiakillarna.

Hade önskat att alla jobbdagar vore som denna (maffiosorna hade dock både jag och restaurangägaren kunnat slippa). 😉 Men i morgon är det fabrik och möte som gäller. Blir spännande det med. Tror dock att det vankas mer av Italien framåt kvällen i morgon. Tyvärr åker jag mot Svea redan på onsdag. Men jag kommer gärna tillbaks hit på semester!