Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

13 dagar postop och nu ser jag fram emot att stygnen ska tas

Det kliar och har sig i snittet och jag har ont och är stel/hård på högersidan av magen. Det oroar lite, måste jag säga. Jag har återbesök på kliniken den 2e, så det ser jag fram emot. Snart är antibiotikakuren avslutad och den här gången har jag inte haft så mycket besvär av den, tack och lov. När jag har käkat kåvepenin tidigare har kroppen ballat ur totalt, men den här gången med heracillin verkar det i alla fall fungera bättre. Vi har haft bra dagar i Skåne. Barnen har umgåtts mycket med mamma och pappa och de har haft roligt ihop. Det var väldigt typiskt och synd att syrran skulle bli däckad precis nu, så att vi inte kunde fira jul ihop, men så blir det ibland. Inte mycket att göra åt, tyvärr. Igår hade vi besök av Nanna, Tomas och barnen Elin och Tova. Fint. Dagen innan bjöd vi in oss själva till farmor. Barnen har badat i mammas och pappas spabad, de har gått till fåren (hos grannarna), de har pysslat och lekt inne och de har kört lastare. Jag har mest legat på soffan, men det blir bättre och bättre dag för dag. I morgon tar vi tåget hem igen. Pappa(?) kör oss till Kristianstad, sedan går tåget mot Hässleholm klockan 11. Där byter vi till snabbtåget hem och sedan väntar ett lugnt nyårsfirande, bara vi själva hemma.

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1