Så var jag där igen. Youtubar klipp på galna, knasiga, söta boxers. Saknar, skrattar, gråter.
Det är över ett år sedan. Och ändå så otroligt nära. Så mycket känslor, så mycket kärlek, så mycket sorg. Fortfarande.
Jag saknar så att hjärtat krymper ihop till ett svart hål, halsen tjocknar och ögonen bränner. Tårarna tar inte slut.
Jag trodde att det skulle mattas av med tiden?
Såg en liten vovve som liknande min skorpa för ngn vecka sen o trodde jag skulle dö av sorg :/