Det blir sannerligen inte alltid som man tänkt sig.
Igår skulle mamma och pappa komma förbi, på vägen upp till Lappland. Vi hade bjudit in Herofamiljen plus generationen över. 10 personer totalt. Hero hade gravat 2 kg lax (till förrätten, tillsammans med handskalade räkor) och köpt en kalkon på 7 kg två dagar tidigare. Vi hade varit igång hela dagen – klev upp kl 7 för att handla det sista vi behövde och ändå hinna förbereda maten. Vi hade handlat och fixat på alla sätt. Laktosfritt till mamma, en ask Paradis till Heromorfarn, den där speciella ölen till Heromamman och så vidare. I ugnen stod kalkonen.
Jag gick ut i tvättstugan kl 13:30 för att kika till tvätten och möttes av ett översvämmat golv – stopp i avloppet igen. Den här gången var det dock tvärstopp, det rann inte undan alls. Juldagen. Mat som skulle fixas och en massa gäster som skulle komma. Hero började att försöka själv. Det stod gosigt avloppsvatten upp i inspektionsluckan. Efter ett tag kom Heropappan för att hjälpa oss. Hade med sig bra grejer. Lånade ytterligare grejer av en kompisröris, som skulle resa till Mexiko och inte hade möjlighet att hjälpa oss ytterligare (men vi var tacksamma över att vi fick låna!).
Under tiden sprang jag som en skållad råtta och röjde och förberedde maten. Så gott det gick vill säga, eftersom jag inte kunde använda vatten.
Klockan 17 insåg Hero och Hero senior att det inte skulle gå, de lyckades inte.
Vi ringde en väletablerad rörmokarjour, som skulle komma en dryg timme senare och ta 5000 kronor. Härligt.
Middagen ställdes in.
Vi välkomnade mamma och pappa till kaoset när de kom. Skickade hem Heropappan med då färdiggrillad kalkon (efter 3,5 timme i ugnen) och förberedda ingredienser till resten av middagen, så att de skulle slippa att fixa något själva med så kort varsel.
Hero sanerade efter rörisen och vi kunde äntligen äta middag kl 21. Då hade Hero haft huvudet i vårt avlopp i uppåt 7 timmar. Jag tyckte så himla synd om honom.
Kalkonen blev riktigt, riktigt lyckad – superfin. Mammas spontana komplimang var ”välöst”, vilket jag förstod var positivt. Det var första gången både jag och Hero gjorde hel kalkon. Kanske nybörjartur – man har ju hört en del skräckexempel. Och resten av middagen var också uppskattad (toast med gravlax och hemmagjord skagenröra till förrätt, sedan sötpotatismos, limesky och gräddsås med portvin till kalkonen). Men efterrätten hade jag tappat gnistan för, så den hoppade vi över.
Det är SÅ jäkla typiskt att det för det första ska hända en storhelg, så att det bli så dyrt som det över huvud taget är möjligt, och för det andra när vi med extra kärlek, omtanke och energi har planerat en middag med våra familjer där vi verkligen har lagt manken till lite extra.
Jag blev så himla besviken och ledsen. Men det är trots allt bara pengar och det kommer fler chanser. Det blir sannerligen inte alltid som man tänkt sig.
Usch, det är ju verkligen otur att sådant händer när det absolut inte får hända. Just det där med avlopp verkar vara en trend i år, vi bjöd med oss två vänner till vår stuga i Sälen som deras bröllopspresent och självklart var det den helgen som avloppet hade frusit ihop… Förstår verkligen besvikelsen över att det inte blev den mysiga kväll som du hoppats på.
Hej hjärtat! Både jag och Martin sitter här och suckar djupt och högt för er skull. Känner med er och det är så jäkla typiskt att det sker just en storhelg och när ni planerat, ansträngt er och sett fram emot nått som blir helt pajko.. 🙁
Stor kram och god fortsättning till er!
PS Tar verkligen tillbaka det där med att ge Robin ett avloppsrör i julklapp nu.. ;-P
men åååååh, vad typiskt!! 🙁 USCH vad trist! Så himla dålig tajming!