Nu känner jag mig klubbad som en säl. Korvstoppning i hjärnan. Intressant. Övermäktigt. Intensivt. Så mycket att sätta sig in i. Så mycket att lära sig. ”Hur ska jag nånsin…” blandat med ”kan andra, kan väl jag!”. Fast om jag verkligen, verkligen tänker efter och försöker vara rationell, tror jag att det främst handlar om att lära sig att ställa rätt frågor till rätt personer. Inte att kunna alla tekniska detaljer och processer om alla möjliga olika stora industrier. För det kommer jag aldrig någonsin att kunna göra.
Tidig morgon och förhållandevis sen kväll. Efter kvällens kycklingplanka, känner jag mig lagom klubbad. 😉
Åh vad gott det ser ut. Var åt du middag?
Det var gott! 🙂 Minns inte vad stället hette, men någonstans i Avesta. 😉