Jag har varit väldigt nära känslorna idag. Inte alls kunnat släppa den där drömmen och allt den förde upp till ytan igen. Blinkat undan tårar flera gånger och fått gå in på toaletten när jag inte lyckats. Sorgen har varit väldigt närvarande och påtaglig, fastän det nu är över åtta månader sedan hon rycktes från oss.
En hund, finns det de som säger. De som inte förstår. Xena var inte “en hund”. Xena var kärlek och hon har lämnat ett stort, gapande svart hål av saknad efter sig.
Ögonen har svidit hela dagen. Jag förbannade mig själv att jag inte bytte till glasögon i morse (har dygnet runt-linser och sover med dem i). Borde ha räknat ut att ögonen skulle vara irriterade och inte alls pigga på linser idag. Men jag trodde inte att känslorna som jag har burit med mig hela dagen skulle vara så påtagliga. Jag trodde att de skulle överskuggas och trängas undan av allt annat. Allt nytt. Allt att lära sig. Men jag har haft svårt att lyssna och ta in idag.
Ikväll ska jag låta mig vara ledsen. Inte tränga undan. I morgon är det bättre, då är jag tillbaks. Gladare.
av Felicitas
Att få gråta och sörja är en del av sorgeprocessen. Tiden läker inga sår men det kommer att bli lättare om än det inte alltid känns så. Vår hund lämnade oss för 11 år sedan och det är först nu som vi kan prata, minnas skratta utan att sorgen är påtaglig. Jag kan se andra hundar av samma ras utan att få den där klumpen i hjärtat som hotar att spränga det. Det var kanske inte mycket till tröst men…det BLIR lättare, bättre någongång.
Fina du, om du bara visste hur innerligt väl jag förstår och känner med dig! Sorgen är så brutal och så knäckande och när tankarna närmar sig är de omöjliga att hindra och tårarna rinner, oavsett om man vill eller inte! Du har ändock kommit långt och jag är imponerad av hur stark du varit mitt i det så kollosalt tuffa och sorliga som varit/är! Helt rätt att låta sorgen få komma ut till fullo i kväll, låta tårana strömma och tankar och minnen sväva fritt! I morgon är en ny dag och jag håller tummarna för att både du och jag är mindre ledsna då! Kramar Marie
Här kommer några styrke kramar från mig. Ta hand om dig. Kram
De som säger “bara en hund” har aldrig fått känna den kärlek som “bara en hund” kan ge. Jag tycker synd om dem.
Många varma kramar till dig och till Hero som tar hand om dig när du behöver få vara ledsen och liten. För vet du, det får man.
<3
Att gråta är verkligen en del i processen… och såklart går sorg i vågor. Jag är glad att du har Hero vid din sida! Kram!