Värme & kyla

Igår var jag trött. Väldigt trött. Så trött att jag missade att hoppa av vid Slussen (där jag byter tunnelbanelinje) och hamnade vid Mariatorget. Det var bara att åka tillbaks! 😉
image

Efter jul köpte vi fönsterbelysning, för att det brukar kännas så himla, himla mörkt när man tar ner adventsljusstakar och julstjärnor. Januari måste vara lampaffärernas dröm. 😉 Hur som helst. Stjärnorna (som varit tända dygnet runt) åkte ner och de nya fönsterlamporna kom upp. I söndags fixade vi dessutom timer till dem. Lamporna går på när vi stiger upp och stängs av när det ljusnar på förmiddagen. De går på igen när det mörknar och släcks när vi borde vara i säng. Det är SÅ mycket mysigare att komma hem när det lyser i fönstren. Värme!
image

Igår var jag dödstrött och glad att vi hade rester kvar från i söndags. Sedan tipsade SysterYster om ett program på TV som vi såg klart. För trött för att sitta vid datorn. Vi kom i säng ljuvligt tidigt (eller rättare sagt i rätt tid), vid 22. Gudomligt skönt. Varför är det så svårt att komma i säng på kvällarna??

I morse vaknade vi till nysnö. Väldigt mysigt. Inne i stan och norr om stan har det varit barmark ett tag. I vår lilla köldhåla i söderförort har vi dock haft 20-30 cm snö kvar i trädgårdarna etc, även om det har legat bruna plogvallar längs vägarna. Men nu kom det som sagt ny och fin, vit snö (som iofs bidrog till förseningar till jobbet). I love! Prognosen säger dock att den ska töa bort redan i eftermiddag, vilket känns trist. Vintern SKA ha SNÖ och KYLA!
image

Ranta runt i ringen

Ranta runt i ringen. Ungefär så har det känts idag. 🙂

Hero och jag tog först en tur till Ystad, vilket blev väldigt trevligt. Vi träffade en go samarbetspartner, snackade skit och kikade på produkter.

image

image

Sen gjorde vi lite ärenden till mamsen, som är sjuk, och åkte vidare till Tomelilla för att göra lite mer ärenden åt henne. 😉

I Tomelilla var det minsann en del snö. Riktigt fint!

image

Vi stack in en sväng till mormor också, vilket var väldigt trevligt. Jag fick syn på vad som kan vara Sveriges genom tiderna mest uppskattade bok, eller iaf receptbok, Sju Små Kakor. Då 31e upplagan, från 1952. Välläst!!

image

Såhär såg det förresten ut när vi körde hem igår.

image

Nu ska vi spela….. Ticket to Ride…! 😉

Det där med ryggskott och väntan

Det där med ryggskott är inte ett dugg trevligt, skulle jag vilja påstå. Jag trodde att det hade gått över, men tji fick jag. När jag böjer mig en stund, som tex när man lutar sig över handfatet för att tvätta ansiktet, blixtrar det till igen. Men jag har iaf inte längre samma värk som tidigare – man får se det från den ljusa sidan.

Svansen då? Jodå, den finns där också. Och känns av när jag sätter mig på hårt underlag och när jag joggar. Om jag riktigt känner efter (fast det ska man ju inte göra) så känns den även när jag går raskt och sitter vanligt, fast bara lite.

Här snöar det igen och Internet ligger nere. Internet har strulat hela hösten – tröttsamt. Jag funderar på om jag ska våga lita på SL när jag ska in till handkirurgen, eller om jag ska ta bilen. Trixig fråga! Det kändes iaf inte lönt att först åka in till kontoret och vända, särskilt eftersom detta också var en strulig morgon i lokaltrafiken.

Och oj, vad jag har längtat till idag. Eller, längtat är väl kanske fel ord, men jag har längtat efter att få slippa vänta. Idag ska jag som sagt till handkirurgen. Och få svar på för mig stora frågor. Sen blir det mer väntan, men idag får jag åtminstone veta hur lång väntan blir, på ett ungefär.

Sjukstuga

Till skillnad från förra helgen, då vi träffade vänner precis hela tiden, har vi inte varit så sociala den här helgen. Det blev film i soffan både i fredags och igår kväll. Igår på dagen var vi dock iväg en sväng till två av sommarens brudpar, för att lämna deras superlyxiga album och printar. Hos Sara & Daniel stannade vi på fika, för att sedan åka till Länna och kika på julklappar. Det blev dock torrt på den fronten. Och sen blev det som sagt soffmys på kvällen

Idag var tanken att vi skulle ha åkt ut till Sofy & Prinsen på mys, men det gick om intet. Hero kände sig rejält risig när han vaknade, så vi valde att stanna hemma. 🙁

Hero har hängt i soffan medan jag har pysslat och gjort myspys här hemma. Vi drog oss ut på en promenad framåt eftermiddagen, efter att vi hade fyllt på fågelmaten, och kom in igen lagom till när det mörknade och hade börjat snöa ordentligt.

Framåt

Jotack, det går framåt på tackkortsfronten. Men förhoppningen att kunna skicka dem innan det är dags för julkort går nog om intet.image
Hero lyckades ta sig hem igår, tack vare svärfar som var snäll och körde i ovädret. Annars hade han antingen fått sova på jobbet, eller hos svärfar. Tunnelbanan gick (hjälpligt), men bussarna till förorterna var inställda. När Hero väl hade kommit hem, klädde han om direkt och försvann ut för att hjälpa en taxigubbe som satt fast längre upp på gatan. Efter en timmes kämpande hade de lyckats komma loss. Hero kom in alldeles dyblöt. Det har kommit drygt en halvmeter snö!!

Min Hero. Han gör skäl för namnet minsann – finare kille får man leta efter! ♥

Jag har jobbat hemifrån idag också. Klokt val, eftersom jag både är förkyld och ryggskottet sitter i. Även Hero har jobbat hemifrån.

Hero har varit iväg och köpt en snöslunga åt oss. Ironin i att först behöva skotta ut bilen och den 25 meter långa uppfarten bara för att kunna ta sig iväg och hämta en snöslunga är ganska stor! Att köpa en snöslunga är ingen rolig utgift, men känns som ett måste. Vår uppfart är som sagt 25 meter lång, så det är en del att skotta för hand annars… Det var inte så lätt att få ner det stora schabraket från släpet vi lånat, särskilt eftersom det smällde till i ryggen på mig så fort jag försökte vara till nytta. 😛 Men det gick till slut iaf – tur att Hero är stor och stark. 😉

Nu är Hero och kör snöslungan nere hos vår granne, som har parkinsons. Mitt hjärta gick sönder när jag såg honom skotta så gott han kunde, så vi erbjöd oss att hjälpa till. Tacksamheten och lättnaden som lös i hans ögon är svår att beskriva. ♥

Aj. Aj. Jätteaj.

Det är minst femton år sedan sist, så minnet hade uppenbarligen bleknat, men igår blev jag påmind om hur vansinnigt ont det gör att slå svanskotan. Jag visste ju att det gör ont, men att det gör SÅ ont hade jag glömt. Jag hade helt förträngt att det gör ont även dagen efter. Aj. Aj. Jätteaj.

Bortsett från min lilla halkfadäs, där det positiva var att jag fick hjälp upp av en jättegullig tjej, hade jag en bra kväll igår. Jag var med TessanWorld AIDS Day-galan. En trevlig kväll med lite kändisspaning (fast jag är ju totalt värdo på kändisar).
image
image

Idag jobbar jag hemifrån, eftersom vårt kontorsplan flyttas. Ser inte fram emot morgondagen. 😛

Såhär fint har vi det ute i förorten.
image

image

Lovely

Det knarrar under fötterna när jag tassar ut. Det gnistrar i ögonen. Det fryser till i näshåren.

Kanske ångrar jag mina ord om det fortsätter såhär långt in i april, men ÅH! vad jag tycker om snön och kylan!! Det lättar upp så himla, himla mycket. Det är vackert! Det blir ljusare! Julstämningen kommer på topp!
image
Slask och blask är ingenting jag längtar efter, det får gärna vara (lagom) kallt och snö på vintern (december-februari, scoutkalendern you know)!!

Mer jul, ge mej, mer jul

Låten i överskriften fastnade på hjärnan, när jag egentligen skulle skriva ”mer snö”. Mer snö har det hur som helst kommit över natten, nu har vi 20-30 cm och temperaturen kryper nedåt. Mysigt!

image

image