Treårsdagen

Vi hade en mysig eftermiddag och kväll igår. Vin och melon ute i solen.
20130429-130159.jpg

20130429-130213.jpg
Galet god middag på kvällen. Hero är väldigt duktig i köket – lyx. 🙂

20130429-130221.jpg
Ett smakprov från middagen: Varmrätten – grillad kronhjortytterfilé med rostad potatis och kantarellsås. Mums!

I eftermiddag beger jag mig mot UK. Utbildning under morgondagen, sen är jag hemma vid midnatt på Valborg. Inte mycket valborgsfirande för min del med andra ord!

Kvällens meny

Det är ingen vanlig dag idag. Vi firar nämligen tre år tillsammans och tvåårig förlovningsdag – för två år sedan friade Hero, efter att vi hade firat ettårsdagen på Gondolen.

En flaska Chateauneuf-du-Pape från 2007 står på luftning. Och ikväll blir det en riktigt smarrig middag.

Grillad, baconlindad sparris med parmesan och melon

Grillad kronhjortytterlårfilé med rosmarin, rödvin och enbär, rostad potatis och kantarellsås.

Creme brulee

20130428-181440.jpg

 

Det blir ingen vanlig söndagsmiddag!

Ett medvetet val

Ett medvetet val. Med grädde på toppen.image
Jag gav årets första poäng till sockret igår. Det var ett högst medvetet val (och det är ju det hela sockermatchen går ut på – inga förbud, utan att göra medvetna val), efter att ha åkt utför tills tårna värkte av kylan och knäet sade att det hade fått nog. Då gick jag in i värmestugan, medan grabbarna åkte vidare en stund till. Jag frågade om de hade laktosfri mjölk, vilket de till min stora glädje hade. Laktosfri grädde därtill. Det var ett tecken från ovan! 😉 Det blev en mumsig kopp varm choklad – precis som det ska vara efter lite utförsåkning! 🙂 Socker? Ja. Medvetet val? Ja. Njutning? Ja!!

I morse tog vi rejäl fredagsmysmorgon. Vi drog oss i en hel timme, innan vi gick upp och åt frukost. Gosade. Hans hud mot min. Bästa känslan. Jag hoppas att den dag aldrig kommer då vi har tröttnat på att bara hålla om varandra. Ligga sådär nära det bara går, hud mot hud. Rysa av en strykning över ryggen.

The Hunger Games

Ryslig, men bra, sade jag om filmen. Böckerna gör mig inte besviken. Och! Bara en sån sak som att jag har kommit över läsarsorgen efter Twilight*. The Hunger Games. Jag är inne på tredje och sista boken. Rekommenderas!!

Jag har även gett mig på att försöka tona ut solmärkena sedan seglingsturen. Min brudklänning är väldigt djup i ryggen, så de där märkena passar sig inte riktigt. 😉
*Ja, alltså Twilight. Utan överdrift kan man säga att vi har haft ett speciellt förhållande. Och jag har funderat på varför. Det ÄR ju förvisso superhärliga böcker, men jag klamrade mig fast vid dem alldeles onormalt mycket. Jag har som sagt funderat och analyserat mycket, vilket jag brukar göra. Min omgivning tror det inte riktigt, eftersom jag alltsomoftast har ett leende på läpparna (och det brukar väl kanske inte funderar-typen ha), men jag är en funderare trots allt. Hur som helst. Det jag tror att jag har kommit fram till gällande mitt förhållande till Twilight, är att Twilight representerade och erbjöd något jag själv saknade i mitt liv. Där och då. Och jag klamrade mig fast. Jag älskar fortfarande Twilight, men jag behöver den inte nu som då. Den där sagan om äkta, evig kärlek. Jag lever min egen saga nu. Så jag har släppt taget om Twilight.

Dagen idag

Dagen idag för två år sedan frågade Hero chans på mig. 😉

Dagen idag för ett år sedan gick Hero ner på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom.

Dagen idag i år går vi på den där restaurangen vi gått förbi så många gånger och sagt att vi skulle gå på och avslutar kvällen med bio. Hero fick bestämma vad jag skulle ha på mig och han valde samma röda klänning som jag hade för ett år sedan. 🙂
image

Dagen idag är vår årsdag.

Om det är otydligt?

Det är tur att jag har en pil på armen som visar vilken hand som har blivit opererad, annars skulle man ju lätt kunna bli osäker… 😉 image
För att skippa ironin, kan jag berätta att det är tur att jag har världens, och jag menar VÄRLDENS, bäste fästman. För man är ganska beroende av två händer, speciellt högran. (Thank goodness for eltandborste, I tell you, annars hade jag nog petat ut ett öga eller två.)

imageDet är kärlek det! Han hade även laddat kaffekokaren och förberett lunch åt mig i kylen – köttbiten är skuren i bitar åt fröken. 😉 Den inbakade flätan jag har håret i ska jag försöka behålla så länge det går – jag kan ju inte ens samla ihop håret i en hästsvans själv. Hero kanske blir en hejjare på lite allt möjligt tjejigt under den här tiden?! 😉

Jag hade inte väntat mig att vara riktigt såhär handikappad, för det var jag inte efter förra operationen. Då kunde jag trots allt fortfarande använda den som hjälphand och greppa saker. Det går inte nu. Minsta lilla, minimala belastning – såsom att försiktigt trä handen genom en luftig tröjärm för att få på sig kläder – och det blixtrar till av smärta.

Jag ska berätta mer om operationen och konsekvenserna av den sen när jag har käkat frukost (upp kl 5 igår inför operationen, sovit illa inatt pga smärta) – behövde visst sova länge idag (klev upp kl 11)!

PS. Det här har tagit en evighet att skriva.