Idag är det internationella pannkaksdagen, men vi tjuvstartade redan igår. Mums!
I år sammanfaller den internationella pannkaksdagen (som alltid är den 12/2) dessutom med fettisdagen, så för många står det fastlagsbulle (skånska för semla) på menyn. Inte för mig dock – inte förrän efter 31 år har jag lärt mig att jag faktiskt inte gillar semlor och agerar efter det. Jag brukar alltid ta en semla ändå, bara för att efter första tuggan inse att jag inte uppskattar dem och sedan behöva tvinga i mig resten. Onödigt. Väldigt onödigt. Så i år tänkte jag därför skippa semlorna helt. 🙂
Idag är det även prickar som livar upp lite. Det är dock varken pricktisdagen eller internationella prickdagen, såvitt jag vet.
I morgon flyttar vi till vår råttlabyrint. Eller vi blir flyttade dit, för vi behöver inte göra den faktiska flytten själva. Bara flyttpackningen.
Den uppmärksamme kan förresten se att sockret har fått en rejäl schwung i hundradagarsutmaningen. Så går det ibland! 12/42 ger 28,6% sockerdagar och hela vändningen har varit de senaste dagarna – 6 dagar i rad med socker. En siffra jag inte är riktigt stolt över, eftersom det varken var särskilt medvetna eller kloka val det handlade om. Mer tristess (bilåkningsgodis tex) och slentrian (överblivna cakepops i kylen tex), om jag ska vara riktigt ärlig. Nåja. Jag ska putsa till siffrorna lite – utmaningen är inte slut än och utan lite fajt vore det inte en utmaning, eller hur?! 🙂
