Igår var vi på ett väldigt, väldigt varmt och känslofyllt lunchbröllop på Grand hotel. Det är verkligen ett privilegium att fotografera bröllop – jag älskar det!! Och döm om vår förvåning när stylisten visade sig vara en av tjejerna vi satt till bords med (och hade väldigt trevligt med!) på Golden Hits bara två dagar tidigare… Det mest komiska av allt, var att detta var hennes första bröllop på ungefär tre år?! Vad är oddsen? 🙂
Trots att jag älskar att fotografera bröllop, är det dock stenhård koncentration och fokus under väldigt många timmar. Efter ett tag blir det lätt overload och att huvudvärken smyger sig på. Det har nog inte hänt någon gång ännu att jag inte har fått huvudvärk under eller efter ett bröllop som vi har jobbat på. Så även igår alltså, när vi lämnade Grand hotel och styrde kosan mot Heromormorn som bjöd på kalas och middag. Bortsett från huvudvärken, var det en trevlig kväll och vi blev serverade en mumsig höstgryta. Jag kände mig dock allt risigare ju längre kvällen gick. Vid läggdags hade halsen börjat ömma ordentligt.
Jag sov dåligt och i morse var det, föga förvånande, alltså dags igen. Förkylning de Luxe. Blä. Men det var bara att bita ihop och kliva upp när klockan ringde – jag hade lovat att öppna och stå i Essence Vitaes monter på Underbara barn-mässan under förmiddagen. Jag är dock glad att jag tog mig dit. Jag fick byta kloka ord med en väldigt respekterad kollega, Brigitte, som kom och gjorde mig sällskap i montern en bit in på förmiddagen. En av familjerna jag fotograferat kom förbi och vi pratade länge (jag hade meddelat att deras bild skulle vara med i utställningen – bilden på pojken med svärdet längst ner till vänster). Stärkande. Känslofyllt. Även Tessan kom förbi med hela härliga familjen. Det jobbigaste var att inte kunna/vilja kramas med alla, eftersom jag inte ville smitta ner dem med min förkylning.
När mitt pass var slut, tog jag en kort runda inne på mässan. Jag hittade en perfekt present och julklapp till Vargen, som jag redan nu tycker är jobbigt att vänta med att ge. Store Vargen går redan för fullt och han är inte ens elva månader! Mostershjärtat värker efter att få träffa honom igen snart och få honom att skratta sådär härligt med hela ansiktet. SysterYster håller abstinensen i någorlunda schack genom att nästan dagligen förse mig med härliga bilder och berättelser. Det blir oftast dagens höjdpunkt!
Nu ska jag försöka få den där rapporten klar som jag måstemåstemåste få undanstökad tills i morgon. Sedan ska jag förhoppningsvis lägga mig tidigt.
av Felicitas