Ni vet inte, men jag vet hur mycket Carin kämpar för Lydiagården. Brev efter brev, namnlistor efter namnlistor, telefonsamtal och informationslappar. Och jag VET att hennes få dagar där på Lydiagården på många sätt har varit livsavgörande. Om ni kan, sprid gärna ordet. Och sprid gärna ordet om att Lydiagården FINNS, om ni har närstående som kämpar mot cancer (de tar emot patienter från hela Sverige och man kan bli remitterad, men tex Hallands län har vårdavtal).

Besegra cancern – i kroppen, i sinnet. ♥

Så, den endaste grejen jag med säkerhet vet att jag kan berätta, eftersom den bara involverar mig själv… Jag har fått operationstid för min högertass!!! :D

Jag kunde fått tid den 19e april, men trots att det på många sätt vore bra så valde jag att skjuta det en vecka till eftersom vi har Blogger Boot Camp 21-22 april. Eftersom ingen vet exakt vad som kommer att hittas och göras är det också osäkert hur länge jag blir sjukskriven (två veckor och uppåt). Det hade varit skönt att ha ytterligare en veckas buffert mot bokade bröllopsfotograferingar, men jag håller tummarna för att det ska funka ändå..!

Det känns SÅ SKÖNT att ha fått en tid, äntligen! Det blir då 18 månaders väntan från min andra omgång av kontakt med sjukvården. Och från det att jag slutligen blev uppsatt på ny operation ganska exakt ett år. MEN! Vi har det ändå för jäkla bra i Sverige. I många länder är det långt ifrån alla som har råd att gå till läkaren över huvud taget….

Igår glömde jag mina gamla, slitna skinnhandskar på bussen. Idag blev det söndriga reserver. Jag ser ut som en luffare! ;)

Igår var det ytterligare huvudbry angående den där fantastiska saken, sedan trevlig fika med potentiella blivande kunder (bröllopsfotografering) och på kvällen god och härlig middag med knasbollarna, aka Herofamiljen. ;)

Idag blev det ofrivillig morgonpromenad. Jag glömde nämligen jobbdatorn hemma (…igen!) och kom på det när vi väl satt på bussen. Fick GÅ tillbaks och tackade min lyckliga stjärna att vi bara hade kommit två hållplatser! :D Hero var måttligt impad (och han åkte givetvis vidare).

Så nu sitter jag själv här på bussen igen. Med vårt enda inköpta bröllopsmagasin i knäet. Vissa tips kan man absolut hitta, men i övrigt ger jag inte så mycket för de där tidningarna. Allt är så himla hajpat och överdrivet – jag förstår att folk får prestationsångest och tycker att hela bröllopsbiten blir jobbig. Men som sagt, några godbitar går att hitta!

Efter det åkte vi till J, K & Oscar för en härlig middag. De bjöd på mumsig trerätters. Oscar är för övrigt en charmig vovve som jag busade och mös med. Roligt, samtidigt som hjärtat ömmar av saknad efter Xenisen. Middagen var hur som helst både god och trevlig!

I morse fick jag ett överväldigande samtal från papsen. Säger inte så mycket mer än så, är lite mållös faktiskt. Jag undrar om han och mamma har blivit helt knäppa?! :o)

Dagens träning höll för övrigt på att få ett abrupt slut, på grund av de här……dvs mina tår som jag fick sendrag i. Men efter att jag slutligen hade tagit av mig skorna och stretchat dem en bra stund kunde jag fortsätta barfota. :)

Ikväll blir det afterwork med Johan, blir najs!

I helgen är det för övrigt vi som skriver klart adresserna på inbjudningskorten till bröllopet och postar dem…. Ih!

Jag har alltid älskat att resa och prioriterat det framför det mesta annat. Jag har trivts som en liten fisk i stora havet när jag har backpackat, åkt kycklingbussar och bott på många sunkiga hotell, men känner inte att det är den typen av resa jag vill göra som bröllopsresa. Jag har varit på ganska många exotiska platser, men jag har otroligt många fler platser jag verkligen, verkligen vill besöka. Ju mer jag reser, desto större blir begäret. :) Det finns definitivt plater jag skulle vilja besöka igen, tillsammans med Hero, men bröllopsresan vill jag på något sätt ska vara ny för oss båda, något vi gör tillsammans för första gången, något jag inte har någon tidigare relation till, något vi skapar en gemensam platform för.

Flera olika världsdelar har varit på tapeten. Afrika, Centralamerika, Asien, Oceanien, Nordamerika… Alla med sina för- och nackdelar, eller kanske rättare sagt olika dragplåster. Just nu har jag landat i konceptet “så långt bort som möjligt“, såklart givet att det är ett resmål vi vill besöka just nu. Som ett exempel ligger ju Antarktis förvisso långt bort och vore säkerligen häftigt, men är kanske inte den smekmånad som jag ser framför mig. Jag har varit mycket inne på Afrika, men det är trots allt ganska nära. Och bara en sådan sak som att det i stort sett är samma tidszon är väldigt bekvämt - det känns som att vi kanske har ett större behov av den bekvämligheten länge fram. Så vi satsar på “långt och obekvämt“. ;) Jag tänker även att om det någon gång i livet är läge att vara ego, länsa sparkontot och slå på stort, så är det nu!

Krav är sol, bad, dykning, massor av aktiviteter, lugn, ro och romantik. Det är nog vad min drömbröllopsresa utkristalliserats i. Och jag har ett drömresmål sedan barnsben som klarar alla sådana kriterier. En verklig DRÖM.

Hero är med på banan, men det återstår att se om ekonomin går ihop.

Vill. Iväg. Nu.