Felicitas var enligt den romerska mytologin lyckans, skrattets och nöjenas gudinna. När jag skulle välja namn till min blogg back in the days of 2005, tyckte jag att hon speglade min personlighet väl. Jag, J, är en soldriven, glad 33-årig tös från Skåne som bor Söder om Söder i Stockholm.
Jag har bott i/utanför Stockholm sedan slutet av 2005 när jag avslutade mina studier. Det var ungefär då jag började blogga, i september 2005, men jag har valt att kapa svansen och rensa ryggsäcken. Ny start. Bitarna har fallit på plats och jag njuter av livet – i varje cell. Hero friade till mig på vår ettårsdag och den 21 juli 2012 gifte vi oss i mina föräldrars vajande vetefält på Österlen, där jag har mina rötter. Det var vi, kärleken, familjerna, vännerna och den dubbla regnbågen.
Jag hade världens underbaraste Xena, som jag älskade till månen och tillbaks. Jag tog farväl av henne den 16 december 2010. Tomheten och saknaden var enorm och hon kommer alltid, alltid att finnas i mitt hjärta. Vi ville länge ha hund igen, men insåg att det skulle bli omöjligt med valp. På vår första semesterdag sommaren 2014 och tillika vår tvååriga bröllopsdag, adopterade Hero och jag Bella. Hon var till en början lite försiktig, men nu är hon en del av vår familj och skänker oss mycket glädje och kärlek.
Jag har alltid älskat bilder, bildberättande och kärlek, så vid sidan av mitt arbete som civilingenjör är jag även bröllopsfotograf tillsammans med Hero. Det är fantastiskt kul att jobba ihop på det sättet. Att få vara en del av andra människors största tillfällen i livet.
Jag har ett stort intresse för livets goda och allt som ger en extra krydda till tillvaron. Resor, foto, dykning, träning, bakning, vänner, familj, böcker och bio är bara några exempel. Jag har svårt att få tiden att räcka till! 🙂
På bloggen delar jag med mig av pusselbitar av mitt liv, i ord och bilder. Jag skriver om stort som smått, högt som lågt, världsligt och mer personligt.
När/om du stöter på ett lösenordsskyddat inlägg och vill kunna läsa: Släng iväg ett mail till mig där du berättar lite om dig själv (om det inte är uppenbart onödigt), så får du (kanske) det!
Att våga är att förlora fotfästet för en stund, att inte våga är att förlora sig själv.
