Bella

Bella är en “foxcollie”, som vi adopterade på vår tvååriga bröllopsdag den 21/7 2014, då Bella var 10 månader gammal. Bella har sin egen facebooksida och sitt eget instagramkonto.

Bella föddes den 20/9 2013 i ett rescue center på Irland och här är hennes story.

Bellas mamma, Wren, var en vacker, engelsk foxhound (med största sannolikhet renrasig). Bellas pappa var/är förmodligen en border collie (veterinärens gissning). Men mer om det får vi förhoppningsvis veta snart, när vi får svar  från DNA-testet.

Bella väger ca 16 kg och mäter drygt 50 cm i manken.

Cavan Society är en organisation i Cavan county på Irland. Cavan Society for the Prevention of Cruelty to Animals is a local charity and member society of the ISPCA. Organisationen består av en liten grupp volontärer som arbetar i Cavan county med att undersöka djurs välbefinnande, samt klagomål om vanvård och övergrepp. Cavan Society drivs av Tina. Triona är medlem i Cavan Society och hon upplåter sitt hem till ett 40-tal hundar som behöver vård och omplacering. Triona och hennes make driver helt enkelt ett stort fosterhem för hundar. Hos Triona bor hundarna (av förklarliga skäl) inte inne i boningshuset, utan har sina egna hundhus på gården med filtar, korgar och värme.

Bellas mamma, av Triona kallad Wren, sågs stryka omkring i Trionas område under några dagar. Förmodligen hade hon blivit kvarlämnad efter en rävjakt. Efter några dagar tog Triona hem henne till sitt fosterhem. Wren verkade må bra, om än att hon var lite skitig, och de misstänkte att hon var dräktig. Det var den 2/9 2013. Wren fick mat, tak över huvudet och omvårdnad hos Triona. De sökte efter hennes ägare, men ingen gav sig till känna.

Den 20/9 2013 födde Wren åtta små valpar. Bella var en av dem. 

Här är Wren och en av sina valpar (den mindre), dagen efter de föddes. (Den större valpen är från en annan tik som också blivit omhändertagen.)

Wren och valparna bodde på centret. Detta är från den 1/11 2013, då valparna var sex veckor gamla.

Den 5/11 2013 sprang Wren ut på gatan (olyckshändelse), blev påkörd av en bil och dog. Valparna tydde sig till varandra och de andra hundarna. Såhär kunde det se ut (9/11 2013). 

Här är valparna drygt två månader gamla, 22/11 2013, leveransklara för adoption enligt svensk “standard”. 

Fyra månader, 21/1 2014, och Wrens valpar bodde hela tiden i samma lilla inhängnad och minihus. Bella är tredje från vänster.

Såhär hade de det på gården, 25/2 2014.

Tiden gick och ingen visade intresse för valparna. Vid påsken 2014, då valparna var 7 månader gamla, blev Triona rekommenderad att avliva valparna, eftersom ingen hade visat intresse för någon av dem. Triona blev förtvivlad och fick till slut kontakt med Hundar Utan Hem i Sverige, som lovade att hitta adoptionsfamiljer åt dem. För att avlasta Triona, blev Bella förflyttad till en annan fosterfamilj, som inte hade lika många hundar och där de fick bo inne i boningshuset. 21/4 2014.

Bella trivdes i soffan redan då, 5/5 2014.

Den 16/5 2014 flögs Bella (till vänster) till Sverige, tillsammans med sin bror, Bailey. Hundar Utan Hem hade då hittat adoptionfamilj åt Bella (och även åt hennes bror, antar jag).

Bella kom till sin adoptionfamilj. Efter en månad hos dem visade det sig dock att mamman i familjen skulle in i fängelse(!!) för ekobrott, så de drog tillbaks sin adoption. Bella fick i lite halvpanik komma till ett jourhem, men då den jourfamiljen nyligen hade adopterat en annan hund och det inte funkade så jättebra dem emellan (det hade säkert löst sig med tiden), fick Bella flyttas till ytterligare ett jourhem. Hon kom då till Robert. Bella bodde hos Robert i knappt tre veckor innan hon slutligen kom till oss. Äntligen lite ro och en stabil tillvaro för henne!!

Jag såg Bellas “annons” på Hundar Utan Hem fredagen den 18/7, vi träffade henne hos jourhemmet (Robert) söndagen den 20/7, skrev på kontraktet med Hundar Utan Hem på vår bröllopsdag den 21/7 och hämtade hem henne dagen därpå, den 22/7.

När vi hade haft Bella i en månad, fick vi kontakt med Triona, som kunde ge oss några pusselbitar till vårt Bella-pussel.

Min chatt med Triona var inte helt glasklar och jag har inte riktigt förstått allt, men hon har i alla fall hjälpt oss en bra bit på väg. Hon kollade på Belles facebooksida och gav en tänkbar förklaring till varför Bella inte alls gillar att duscha. När jag startade trädgårdsslangen på Blåbärsstället sprang Bella iväg och gömde sig – hon ville INTE komma fram! De första gångerna i duschen kröp hon ihop till en skakande liten boll, men numera går det bättre. Triona berättade att när hundar bråkar ordentligt, är en rejäl dusch med vatten det enda som stoppar dem. Det är en skonsam metod som måste användas ibland, för att hundarna inte ska skada varandra. Så kanske är det anledningen (även om hundar generellt sett inte brukar bli överförtjusta i att just duscha, även om de gillar att bada) – Bella förknippar duschande med bråk och obehag (även om hon inte varit i slagsmål själv).

Jag frågade även Triona om de bor nära vatten, eftersom Bella är så förtjust i att bada och att hoppa i vattnet. Hon svarade att området där de bor är fullt av sjöar. Hundarna brukade springa på fälten och leka i åarna, sedan kom de tillbaks dyblöta. Det förklarar att Bella var så orädd och naturlig i vatten redan när hon kom till oss!

Bella kommer när vi visslar och jag frågade Triona om det. Hon berättade att det är hennes make som lärt dem att komma på vissling (vilket vi är tacksamma för).

Bella var lite försiktig och blyg när hon först kom till oss, men hennes förtroende och kärlek blir större och större för varje minut. Bara efter tre dagar fick jag den första pussen efter att ha varit borta några timmar!

—

PS. Bilderna i detta inlägg används med tillåtelse från upphovsmannen.