Kategori: Felicitas 3.0

Så var 2015 till ända. Ett år med glädje, ett år med sorg.

Vi har det väldigt bra här på Lopesan Baobab Resort i Meloneras. Här är precis lagom varmt om dagarna för mig just nu och strålande sol. Det är precis vad jag behöver och jag tror att tropisk värme hade blivit jobbigt. Det hade dock gärna fått vara lite varmare även om kvällarna (det är ca 15 grader), om jag nu ska hitta något att gnälla över. Å andra sidan visste jag ju det redan när vi bokade.

Vi har ännu inte tagit oss utanför resorten (turen till supermarket räknas inte), men det ska vi göra. Det är dock ganska skönt att bara få vara ett tag också – jag känner att energin snabbt tar slut numera och ribban är lågt satt den här semestern. Tio varv runt den lilla poolbanan per dag är målet för fysisk aktivitet, vilket uppskattningsvis är ca en 2,5 kilometer simning. Eventuella gympass blir en bonus. Det är jätteskönt att simma – magen märks inte av och är inte i vägen. Kroppen känns lätt och ryggen blir avlastad.

Resorten är kanonfin och jag ångrar inte att vi slog på stort, även om det blev ganska dyrt. Det får det vara värt och det är vi värda!!

Nu blickar vi framåt mot 2016, som förhoppningsvis ska bli världens bästa år. Gott nytt år!!

Två blekfisar. Med rödsprängda ögon efter 2,5 timmars sömn. Det är tur att vi ska på semester och vila upp oss. 😉

Hejdå Stockholm! Hejdå vinter!

Nu är det vintervitt och krispigt där vi bor. När vi klev upp var det -11 grader, men nu har det stigit till -5 och solen skiner. Ljuvligt!

Jag konstaterar att det är ganska skönt att vi inte har julpyntat något  i år, för det vore verkligen snopet att redan städa undan allting – vi har ju knappt varit hemma. Nästa år blir det dock andra bullar, för då blir det Stockholmsjul och jag är dessutom föräldraledig. Jag har stora ambitioner och tänker att jag kommer att ha huuuuuuur mycket tid som helst för julstök och julbak (skrivet med glimten i ögat). Då jäklar blir det saffransbullar, knäck, pepparkakshus, julgran, tomtar, adventskalender och hela faderullan.

Det blir energipåfyllning för den här soldrivna madamen även den här vintern, trots allt. Resmålet är kanske inte världens sexigaste och vi hade kunnat vara i Thailand i två veckor för samma pris, men eftersom jag inte visste hur jag skulle må när vi bokade resan kändes det tryggare att hålla sig lite närmre hemma (och inom EU för den delen). Dessutom kan/får/ska jag ändå inte dyka som gravid. Prio när vi bokade var att resa till ett land med okej sjukvård (om något oförutsett skulle inträffa – som sagt svårt att veta hur en ska må så långt i förväg) och att slippa alltför stor tidsomställning och lång flygresa, men ändå få det hyfsat varmt och solsäkert. Thailand har ju jättebra sjukvård, men det är en lång resa och hyfsat stor tidsomställning.

Vi åker således till Gran Canaria, Meloneras, i morgon och är borta i en vecka. Där är omkring 22 grader dagtid just nu, så det är inte jättevarmt. Egentligen i det svalaste laget enligt mina preferenser, men många säger å andra sidan att det blir jobbigt när det är för varmt som gravid. Jag vet, av förklarliga skäl, inte hur jag just nu skulle uppleva 30 graders värme som i Thailand. Nåväl. Till Gran Canaria är det bara sex timmars flygning, en timmes tidsförskjutning och sjukvården är okej. Det kändes som den bästa kompromissen och det ska bli skönt att komma iväg! Vädret ser ut att vara stabilt just nu, så får jag bara sol och hyfsat vindstilla ska jag nog känna mig tillfreds. 😉 Jag har dock dåligt samvete över att lämna bort Pälsklingen en hel vecka. Hon kommer såklart att ha det jättebra med Herofarmorn, men det känns ändå lite jobbigt.

Vi är på väg hem från härligt julfirande i Skåneland. Vi körde ner efter att Hero hade gått av skiftet vid 18 den 22:e (givetvis fick han larm preciiiiis innan han skulle byta av), så vi kom sent iväg och var inte framme i Tuvorna förrän halv två på natten.

Lille julafton firades traditionsenligt med mammas sida av släkten (förutom de som har valt att hoppa av firandet), i Kyhl, och vi fick till Vargens stora glädje besök av självaste Tomten! Tidigare på dagen hade vi varit i Lunnarp och fikat med Annika med familj.

Julafton firades också traditionsenligt med pappas sida av släkten, det här året hos Tommy Tiger och Anki. Även då fick vi besök av Tomten!

Även juldagen firades traditionsenligt, med bara familjen. I lugn och ro i Kyhl. Fina klappar delades ut och togs emot. Hero och pappa hade varit på harjakt under förmiddagen. Vi spelade en omgång spel efter middagen.

Jag uppskattar väldigt mycket vårt julfirande, även om det blir intensivt med flera dagar i rad. Men det blir liksom allt i ett. Jag får träffa alla släktingar, det serveras all tänkbar julmat (även om jag personligen inte äter så mycket av den så uppskattar jag att den finns där), julgodis, tomten kommer osv. Mycket folk och fullt stök. Virrvarr. En skön känsla när vi till sist drar oss hemåt efter allt ståhej. Men sedan har vi ju också det där lugna, mysiga, prestigelösa firandet med familjen på juldagen, när det är helt okej att sitta i mjukisbyxor och raggsockor framför brasan. Julklappar som delas ut i lugn och ro. Stillhet. Jag skulle inte vilja vara utan varken det ena eller det andra. Hela konceptet är jul för mig.

Även igår var Hero och pappa ute på harjakt under förmiddagen. Men hararna klarade sig bra även den här gången. 😉 Bellan och jag tog det lugnt hemma, medan mamma jobbade. Pissväder ute. Framåt sen eftermiddag körde vi ner till Kyhl och terroriserade lillebror, där han huserade. Middag när mamma kom hem, sedan tidigt i säng.

Idag käkade vi frukost med mamma och pappa, sedan började vi rulla norrut vid halv elva. Och nu är vi på E4an, med väldigt många andra. Det har varit regn och rusk upp till Gränna och nu är det snö och rusk. Bilar som åkt av vägen både här och där.

Det ska bli skönt att komma hem, till slut. Herosysterns svärisar har bott i Borgen medan vi har varit borta. Det blev lite panik med att röja upp och städa inför att de skulle komma, men det behövdes å andra sidan och nu fick vi ju tummarna loss att göra det också. 😉 Dessutom har det varit ganska skönt att veta att någon är hemma och ser om huset – vi har ju ganska mycket inbrott i kommunen.

I morgon går vi in i vecka 30. Piggelins ankomst känns fortfarande väldigt avlägsen, samtidigt som jag inser att tiden tickar på allt mer. Som jag har skrivit tidigare känns det jobbigt att inte veta när det blir – mitten av februari eller slutet av mars? Det är ganska stor skillnad. Vi har en hel del kvar att fixa och införskaffa. En säng till exempel. 🙂 Jag har tänkt sy ett babynest. Sedan är listan lång på en massa andra saker.

Jag funderar på hur jag ska göra med det däringa jobbet. Hur länge jag ska jobba. Barnmorskan peppade mig till att ta ledigt en månad innan BF och det känns mer och mer lockande, samtidigt som vi ju vill spara på dagarna till när Piggelin är här. 60 dagar före BF får jag börja ta ut föräldrapenning. I Finland *får* de inte jobba sista månaden innan BF och i Litauen är det tre månader före BF som gäller. Jag säger inte att det är rätt, men det ger om inte annat lite perspektiv på saken.