Vårt troll är äntligen hemma!

Bellan och jag har rett oss ganska bra, men nu är Hero äntligen hemma igen.

Jag har gjort minsta möjliga ansträngning av matlagningen den gångna veckan. Jag kan laga mat, men tycker inte att det är värt varken den tid eller energi det kostar att göra det. Särskilt inte när det bara är till mig själv, mitt i veckan. Det har blivit mycket tonfisk och pasta den här veckan! Gott, minimal ansträngning och minimalt med disk. Perfekt kombination!

Hero: Hade du ingen sås till?
Jag: Nej!
Hero: Bara pasta och tonfisk?
Jag: Japp!
Hero: Inte ens lite creme fraiche och kryddor?
Jag: Nej! Det var perfekt!
Hero: Du är lat, vet du det?
Jag: En behöver inte alltid krångla till det!

Bellan har varit fint sällskap. Jag är SÅ glad över att hon stannade hemma.

Bella och jag är världsmästare i mys.

Jag skrev en öppen fråga till Fazer och undrade varför de envisas med att stoppa så många av de röda godisarna i varje TuttiFrutti-påse. De är inte goda! Jag har dock ännu inte fått något svar.

I lördags kväll kom de hem. Vi möttes ute på Blåbärsstället. Äntligen. Hero, mamma, pappa och Tessa. Och med sig hade de pizza. Mamma och pappa stannade över natten, vi hade en mysig kväll och fin morgon. Hero och jag stannade kvar till tidig eftermiddag, sedan åkte vi hemåt. Såhär långt har vi kommit på altanen. Det har mest varit grävande för Heros del den senaste tiden, men nu ska vi stänga igen den sista biten.

En ny vecka väntar.