Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Scoutkalendern har hjärntvättat mig

När jag var liten var jag med i scouterna (En gång scout – alltid scout! är för övrigt mottot). Varje år skulle vi på olika sätt jobba ihop pengar till verksamheten, så att man hade redskap att arbeta med och så att man om somrarna till exempel kunde åka på scoutläger.

En av de återkommande grejerna vi sålde till allmänheten under senhösten var scoutkalendern. Det var (är?) i princip en liten kalender med dra-bort-lappar-dag-för-dag fastsatt på ett stort, enfärgat pappark (och om jag inte minns fel hade papparket olika färger varje år?). Papparket hade tolv kvadrater med bilder som skulle representera den aktuella månaden. När man började på en ny månad, skulle man klistra fast en mer färgglad bild över den aktuella enfärgade bilden för månaden.

Det var naturligtvis roligt för oss barn att dra bort dag-för-dag-lapparna och vi fick turas om att dra bort de där lapparna (eller hade vi var sin kalender kanske? – minnet sviker). Ännu mer spännande var det när man skulle få klistra fast en ny lapp över en ny månad. (Tänk så lätt det är att roa barn?!)

Scoutkalendern hade (har?) också en tydlig uppdelning av månaderna.
December, januari, februari: VINTER
Mars, april, maj: VÅR
Juni, juli, augusti: SOMMAR
September, oktober, november: HÖST

Vi köpte alltid en scoutkalender till oss själva och det är alltså den där scoutkalendern som har format min syn på årstiderna. Snöstorm i april? Inte tar jag på mig vinterjackan för det – det är VÅR enligt scoutkalendern! Och det känns på något sätt fel att lägga sig i bikini i trädgården en solig eftermiddag i maj, “för det är faktiskt bara vår ännu” – enligt scoutkalendern.

Augusti och svinkallt som det har varit i år? SOMMAR! Det går att bada i havet till och med den 31 augusti varje år – trots att det är svinkallt och enligt all rim och reson har glidit över till höst.

Bada eller sola i september, om det från årets kalla augusti blivit väderomslag och åter uppåt 20 grader? Sade du bada? Bikini? Nähää du!

Ja, jag tror att ni fattar poängen.

Det är ju inget jag tänker på sådär och följer slaviskt för att scoutkalendern säger en sak, men på något sätt måste jag ändå erkänna att den påverkar mig och synen på årstiderna. Det ÄR helt enkelt INTE vinter i november, trots att det är -10 grader och 30 cm snö. Hur konstigt det än låter så är det bara inte vinter.

Därför tycker jag att det är skönt att vi har glidit in i september nu. Det har varit svinkallt och rått länge, men det har varit sommar i min snäva och oflexibla scoutkalendervärld. Nu får jag äntligen ta på mig mina varma tröjor, vantar, mössor och halsdukar utan att det känns alldeles för konstigt!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

  • ruth - 10 september, 2008 - 06:19

    >ah, hysteriskt roligt! jag hade oxå en sån kalender som barn. (trots att jag inte är scout) och minns hur skoj det var att rycka lapparna. Minnen…ReplyCancel

  • Mela - 10 september, 2008 - 07:06

    >Haha, jag är också gammal scout – men vi hade inte sån kalender där. Däremot både på lekis och i skolan – och lyckost den som fick klistra upp den stora lappen… :)Nostalgi!ReplyCancel

  • Broman - 10 september, 2008 - 10:49

    >Ha ha ha! Det va det bästa inlägget alltså! 🙂 Jag blev så full i skratt när jag läste det, för jag ser på saken EXAKT likadant (fastän jag aldrig varit scout skall påpekas)! Kommer ihåg den här kalendern från dagis oxå!Nu har du verkligen gjort min alldeles tokgråa dag idag mkt bättre!Stora kramarReplyCancel

  • Ninde - 10 september, 2008 - 13:30

    >Aha, så det är från scoutkalenderna som de där benhårda föreställningarna om årstiderna kommer? 😉 Min scoutkarriär sträcker sig till en maskerad i gymnasiet. Hade fula knästrumpor, ditmålade fräknar, håret i två pippiflätor och en scoutskjorta lånad via en lokal scoutledare. Var aldrig med i just scouterna som barn men det verkar vara en rätt kul grej. Är du superbra på knopar och göra-upp-eld-knep? 😉ReplyCancel

  • emster - 10 september, 2008 - 15:37

    >Lite väl principfast va gumman 😛ReplyCancel

  • Felicitas - 10 september, 2008 - 19:19

    >Ruth: Hihi! 🙂 Tänk så lättroad man var?!!Mela: Ja, eller hur?! 😀 Broman: Haha! Vad glad jag blev!! 😀 KramNinde: Japp, you can blame it all on the scoutkalender.Knopar är jag väl ingen direkt hejjare på (tja, förutom råbandsknop – eller hur det nu stavas – som är den första man lär sig och “åtta” som man använder när man klättrar), men att göra upp eld är jag faktiskt en hejjare på! ;)Emster: Jo, man skulle kunna säga det är jag rädd… ;PReplyCancel

  • JoHo - 11 september, 2008 - 14:58

    >*fniss* som f.d. (eller jaa… “en gång alltid” var det ju) scout måste jag bara INSTÄMMA! 😀ReplyCancel

  • Felicitas - 17 september, 2008 - 10:15

    >JoHo: Inte bara jag som är hjärntvättad alltså?! 🙂ReplyCancel

  • […] insåg jag att det skulle bli omöjligt att skriva inlägget utan att komma tillbaks till den där Scoutkalendern. Nu är vi till och med i slutet av mars och vi har fortfarande flera decimeter snö på […] ReplyCancel

  • […] jag längtar efter, det får gärna vara (lagom) kallt och snö på vintern (december-februari, scoutkalendern you know)!! Taggar: snö, vinter « Första […]ReplyCancel

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1