Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

ק¡¥¢£] ¡¦\÷$&%?! @###!

Piip-piiiip……. …. Piip-piiiip-piiiiiiiiiiip……. …. Piip-piiiip-piiiiiiiiiiip…..

Osv.

Strax efter klockan fem på morgonen. En timme före det att väckarklockan ringer.

Först prövade jag att låtsas som att jag inte hörde att en av våra tolv(!) brandvarnare behövde byta batteri. Lönlöst. Sedan prövade jag att stänga sovrumsdörren. Lönlöst. Det lät (nästan) lika mycket ändå. Suck. Det var bara att ge mig upp på jakt. Vilken av de där fördömda brandvarnarna var det som pep? Inte i sovrummet, det hade jag i alla fall koll på. Bästa gissningen var korridoren, men den var det inte heller. Inte den i hallen. Men gästrummet – bingo.

Vid det här laget hade jag piggnat till för mycket, så trots mitt helhjärtade försök att krypa tillbaks ner i sängen och borra in näsan i Bellas päls, kunde jag inte somna om. Så mycket för det försöket att få lite mer sömn genom att lägga mig tidigt. Nåja. Det var väl å andra sidan bra att jag hade lagt mig tidigt, för annars skulle det ha blivit ännu mindre sömn!

Vi fick åtminstone en lång gosestund på morgonen, utan att det för den sakens skull blev för sent att kliva upp. Gott så. Och såhär mysigt hade vi det igår kväll.
image

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1