Det där livspusslet. Vissa bitar är runda, andra kantiga. Det kan kännas som en omöjlighet att få ihop det. Men då får man ta fram fil och sandpapper och putsa på kanterna lite här och där, så löser man det med målmedvetet arbete. Det är jag helt övertygad om.
Oavsett vad man har för mål och önskningar av livet, tror jag att det är bra och viktigt att prata om det ibland. Det gör man inte alltid, men det är så himla viktigt för en relation att man känner att man åker åt samma håll, på samma spår. Något som är en självklarhet för den ene, behöver inte alls vara en självklarhet för den andre.
Hero och jag har kikat på vårt livspussel. Tagit fram de olika pusselbitarna. Vridit och vänt på dem. Analyserat hur de passar bäst ihop och vilka bitar vi vill lägga först. Plockat fram fil och sandpapper. Jag tror att det blir ett fint pussel.
Igår hade vi familjen Emster på fika. Väldigt, väldigt mysigt och väldigt, väldigt längesedan. Dejan och jag blev bästisar. Måste vara för att vi är på samma intellektuella nivå, tror jag. 😉
På eftermiddagen hade vi två intressenter som kikade på Maggan, vår V70 -00 som varit till försäljning i en dryg månad och som vi sänkte priset på i veckan. DEN BLEV SÅLD! Förvisso till ett lägre pris än vad vi hade hoppats på, men så fick det bli. Lättnad. Ett bekymmer mindre. Pengarna används till något så vuxet och förståndigt som amortering.
Kvällen blev lugn som planerat. Pizza i soffan, för att fira att vi fick bilen såld. Vi såg först Harry Potter på TV och därefter ljuvliga, vackra Benjamin Buttons otroliga liv. Det är verkligen en fantastisk film.
Det blev en sen kväll (filmen slutade ju ganska sent), så vi sov tills dörrklockan ringde och vi hörde ivrigt hundskall utanför. Bjöd in till fika. Nu har snart hela dagen gått.
Jag ska göra lite planka idag. Kanske komma ut på promenad. Blogga ett bröllop från i somras. Hundradagarsutmaningen går det förresten bra än så länge. Jag har inte haft något sötsug, även om Hero käkade glass igår kväll när vi såg på film. Dessutom är nollan så rund och fin, det är synd att spräcka den! 😉
av Felicitas