Inte som planerat

Saker och ting gick inte riktigt som planerat igår.
Jag hade ju varit i Vimmerby på jobb. Skulle direkt vidare därifrån till Arlanda och hade sett till så att jag hade goda marginaler (för man vet ju aldrig med sthlmstrafiken). Jag svängde in på en mack utanför Linköping och precis när jag passerade en parkerad bil, körde han ut utan att se sig för. Han körde således in i sidan på min bil, med framkanten på sin förarsida.

Scheisse. Adrenalinpåslag. Jag konstaterade att jag inte var skadad fysiskt och gick ut för att se över skadorna på bilen. Not pretty. Fram med kamera och skaderapport. Började fylla i skaderapporten tillsammans med killen som hade kört på mig. Han var ganska skärrad och bad om ursäkt flera gånger. Han hade inte körkortet med sig i bilen, så vi fick köra till hans jobb och hämta det. Försäkringsbolag tjohejsan.

1,5 timme senare var jag på väg igen. Ringde chefen och förvarnade om att jag nog inte skulle hinna med flyget. Fick äntligen tag i Hero, som frågade tusen frågor. Konstaterade när adrenalinet lagt sig att jag kände mig stel i nacken, men det kan ju lika gärna vara stress. Sjukvårdsupplysningen. Måste söka läkarvård och få det dokumenterat inom 72 timmar, men akuten var onödigt om jag inte hade väldigt ont. Missade flyget till Oslo. Hem. Kramades med Hero. Kände elände över vår fina bil, drygt ett år gammal. Visst för försäkringar och hej och hå, men det blir ju aldrig riktigt bra med bilen igen – den blir aldrig som ny från fabrik. Båda dörrarna på passagerarsidan är förstörda. 🙁

Nu sitter jag på vårdcentralen och väntar på läkartid om en timme.

Inte riktigt som planerat, med andra ord.