Hur förtjust kan man bli över att få hämta ut nya id-handlingar etc med sitt nya efternamn? Väldigt, har det visat sig! Jag fnittrar, skrattar och säger mitt nya namn högt flera gånger. Overklighetskänsla!
Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.
|
|
|
av Felicitas
[…] och det fortsatte att regna och regna och regna. Vi gick ut i skogen. Jag hade svårt att greppa om min nya identitet. Jag tror att jag fick någorlunda bukt med kommentarsfunktionen, som länge strulat. Kocken på […]