Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Pusselbitarna kring Bella börjar falla på plats – igår fick vi kontakten till kvinnan på Irland, Triona, som haft hand om Bella under hennes första 8 månader! Det visade sig att vi har haft några saker om bakfoten. Bellas mamma var inte alls en border collie, utan en vacker, engelsk foxhound (med största sannolikhet renrasig). Det är Bellas pappa som förmodligen är/var en border collie. Men mer om det får vi förhoppningsvis veta om ett par veckor, när vi får svaret  från DNA-testet. Tills vidare säger vi att hon är en “foxcollie”.:)

Triona är medlem i Cavan Society, som är en organisation i Cavan county på Irland. Cavan Society for the Prevention of Cruelty to Animals is a local charity and member society of the ISPCA. Organisationen består av en liten grupp volontärer som arbetar i Cavan county med att undersöka djurs välbefinnande, samt klagomål om vanvård och övergrepp. Cavan Society drivs av Tina. Triona är som sagt medlem i Cavan Society och hon upplåter sitt hem till ett 40-tal hundar som behöver vård och omplacering. Triona och hennes make driver helt enkelt ett stort fosterhem för hundar. Hundarna bor inte inne i boningshuset, utan har sina egna hundhus på gården med filtar, korgar och värme.

Bellas mamma, av Triona kallad Wren, sågs stryka omkring i Trionas område under några dagar. Förmodligen hade hon blivit kvarlämnad efter en rävjakt. Efter några dagar tog Triona hem henne till sitt fosterhem. Wren verkade må bra, om än att hon var lite skitig, och de misstänkte att hon var dräktig. Det var den 2/9 2013. Wren fick mat, tak över huvudet och omvårdnad hos Triona. De sökte efter hennes ägare, men ingen gav sig till känna.2013-09-02 Wren 1 (Custom)2013-09-02 Wren 2 (Custom)2013-09-02 Wren 3 (Custom)

Den 20/9 2013 födde Wren åtta små valpar. Bella var en av dem. 2013-09-20 Wren (Custom)

Här är Wren och en av sina valpar (den mindre), dagen efter de föddes. (Den större valpen är från en annan tik som också blivit omhändertagen.)2013-09-21 Puppies + Wren (Custom)

Wren och valparna bodde på centret. Detta är från den 1/11 2013, då valparna var sex veckor gamla.2013-11-01 (Custom)2013-11-01 Wren + puppies (Custom)

Den 5/11 2013 sprang Wren ut på gatan (olyckshändelse), blev påkörd av en bil och dog. Valparna tydde sig till varandra och de andra hundarna. Såhär kunde det se ut (9/11 2013). 2013-11-09 (Custom)

Här är valparna drygt två månader gamla, 22/11 2013, leveransklara för adoption enligt svensk “standard”. 2013-11-22 (Custom)

Fyra månader, 21/1 2014, och Wrens valpar bodde hela tiden i samma lilla inhängnad och minihus. Bella är tredje från vänster.2014-01-21 (Custom)

Såhär hade de det på gården, 25/2 2014.2014-02-25 (Custom)

Tiden gick och ingen visade intresse för valparna. Vid påsk blev Triona rekommenderad att avliva valparna, eftersom ingen hade visat intresse för någon av dem. Triona blev förtvivlad och fick till slut kontakt med Hundar Utan Hem i Sverige, som lovade att hitta adoptionsfamiljer åt dem. För att avlasta Triona, blev Bella förflyttad till en annan fosterfamilj, som inte hade lika många hundar och där de fick bo inne i boningshuset. 21/4 2014.2014-04-21 (Custom)

Bella trivdes i soffan redan då, 5/5 2014.
2014-05-05 (Custom)

Den 16/5 2014 flögs Bella (till vänster) till Sverige, tillsammans med sin bror, Bailey.
2014-05-16 Airport (Custom)

Jag är så himla glad över att ha fått kontakten med Triona och att hon har kunnat berätta lite mer. Hon sade att hon var väldigt glad att Bella har kommit till oss.

Min chatt med Triona är inte helt glasklar och jag har inte riktigt förstått allt, men hon har i alla fall hjälpt oss en bra bit på väg. Hon kollade på Belles facebooksida och gav en tänkbar förklaring till varför Bella inte alls gillar att duscha. När jag startade trädgårdsslangen på Blåbärsstället sprang Bella iväg och gömde sig – hon ville INTE komma fram! De första gångerna i duschen kröp hon ihop till en skakande liten boll, men numera går det bättre. Triona berättade att när hundar bråkar ordentligt, är en rejäl dusch med vatten det enda som stoppar dem. Det är en skonsam metod som måste användas ibland, för att hundarna inte ska skada varandra. Så kanske är det anledningen (även om hundar generellt sett inte brukar bli överförtjusta i att just duscha, även om de gillar att bada) – Bella förknippar duschande med bråk och obehag (även om hon inte varit i slagsmål själv).

Jag frågade även Triona om de bor nära vatten, eftersom Bella är så förtjust i att bada och att hoppa i vattnet. Hon svarade att området där de bor är fullt av sjöar. Hundarna brukade springa på fälten och leka i åarna, sedan kom de tillbaks dyblöta. Det förklarar att Bella är så orädd och naturlig i vatten!

Bella kommer när vi visslar och jag frågade Triona om det. Hon berättade att det är hennes make som lärt dem att komma på vissling (vilket vi är tacksamma för).

Vad som hände eller var Bella fanns efter att hon flögs till Sverige vet vi inte så mycket mer om, än så länge.

Jag såg Bellas “annons” på Hundar Utan Hem fredagen den 18/7, vi träffade henne hos jourhemmet (Robert) söndagen den 20/7, skrev på kontraktet med Hundar Utan Hem på vår bröllopsdag den 21/7 och hämtade hem henne dagen därpå, den 22/7. Då hade hon bott hos Robert i jourhem i ca 2,5 vecka innan hon kom till oss. Men dessförinnan finns ju en lucka på 1,5 månad. Vi hoppas på att få veta lite mer om hennes första tid i Sverige.

PS. Bilderna i detta inlägg används med tillåtelse från upphovsmannen.

Plats: Bussen mot stan.
Väder: Soligt!
Humör: Bra.
Tankar: Det ska nog gå bra det här!
Gjort: Lämnat Bella på dagis (nästan hela vägen fram…).
Gör: Åker buss.
Planerar att göra: Jobba, sedan hämta Bella, sedan jobba med foto.
Outfit: Svartvitrandig klänning från Calvin Klein + rödkoralliga gympaskor på fötterna.
Bra: Sol!

Nu är smekmånaden med Bella över och det är dags att börja ställa lite högre krav. Som att sitta lugnt och fint innanför grinden, innan man springer in till polarna på dagis. Som att gå fint i koppel, utan att dra så att man knappt får luft. Alla vägar bär till Rom och det finns många metoder, men för enkelhetens skull kör vi på samma metod för koppelträning som på dagis. När kopplet är sträckt stannar vi och börjar inte gå igen förrän kopplet är slackt. Hon får extra beröm (och ibland godis) om hon vänder sig bak och tar kontakt. Igår tog det dubbelt så lång tid som normalt att gå de två kilometrarna från dagis och hem. Men jag tyckte ändå att det gick väldigt, väldigt bra. Hon fattar vad det är hon förväntas göra (och inte göra), även om hon råkar glömma ganska ofta. Jag är helt övertygad om att det här kommer att gå bra och att hon kommer att gå fint i koppel. På ganska kort tid.

När vi kom hem tränade vi även lite annat och vi fick upp energinivån, vilket har varit lite svårt i samband med träning tidigare. Jag är supernöjd så långt, det känns kanon!!

En dusch senare (inte kul, tycker Bella, men hon hatar det i alla fall inte längre utan gillar läget) och sedan var det bus. Jag redigerade lite efter middagen och kom en bra bit.

Läggdags och Hero var hemma. Alla samlade, då sover vi gott.
image

Dagens mest hjärtvärmande var en bild från syrran. Jag hade postat ett brev till Vargen med ett litet pärlarmband jag gjort (han har visst tappat det förra han fick från Ung Cancer, men det är inte så konstigt med tanke på hur stort det var) och en polaroidbild på mig, Hero och Bellsan. Älskade lille Vargen!!!
image

  • Jenny Carlsson - 27 August, 2014 - 11:25

    men godingen dåååReplyCancel

Plats: Matsalen på jobbet.
Väder: Regn.
Humör: Bra.
Tankar: Det är mycket nu.
Gjort: Myst med Bellsan, lämnat henne på dagis, tagit mig till jobbet, jobbat.
Gör: Lunch.
Planerar att göra: Jobba, hämta Bellsan på dagis, redigera bilder.
Bra: Boken!!

Igår var det som sagt release av boken Träna tillsammans med familjen av Terese Alvén. Så häftigt det var att se den i tryck! Jag har ju haft med bilder i ganska många olika tidningar förr och jag hade även tagit omslaget och några bilder i Tessans första bok (Viktig – från matmissbrukare till träningsförebild), men det här är annorlunda. Mina bilder illustrerar ju verkligen hela boken (med undantag från några få privata bilder från familjen Alvén-Boström)! Jag måste även säga att layouttjejen (som det visade sig att jag gick på högstadiet tillsammans med – liten värld!) har gjort ett grymt snyggt jobb med layouten. Grymt snyggt!

Såhär såg det ut på releasen (shame on me att inte ha med någon riktig kamera)!
2014-08-25 18.28.15 (Custom)2014-08-25 17.44.56 (Custom)

På vägen hem öppnade sig skyn och jag hann bli dyblöt medan jag sprang till bilen som stod parkerad vid tunnelbanan. Herofarmorn hade varit snäll och hämtat Bellsan på dagis, så jag körde dit och hämtade henne.
2014-08-25 19.30.08 (Custom)

Jag fick en jättefin lådkamera (från typ 30-talet, gissningsvis) av Herofarmorn! Jag ska undersöka om den funkar att använda, eller om den får bli snygg i bokhyllan.:)
2014-08-25 20.37.44 (Custom)

Jag var väldigt trött när jag kom hem med Bellsan, så jag lade mig hos henne i soffan efter att jag hade fått i mig lite mat. Somnade. Vaknade framåt småtimmarna och var sådär härligt stel som man blir när man vaknar efter att ha sovit i soffan utan huvudkudde.
2014-08-25 21.39.12 (Custom)

Hero jobbade natt, så Bellsan och jag var ensamma hemma. Bellsan sov på Heros huvudkudde hela natten. Sötskrutt!
2014-08-26 07.37.47 (Custom)

Idag är jag piggare, så förhoppningsvis blir det mycket gjort ikväll!

  • Terese Alvén - 26 August, 2014 - 12:52

    Bästa fotograf!!! Tusen tack (igen) att du kom. Hade känts fel om just DU missade det. KRAMReplyCancel

Plats: Kollektivtrafiken.
Väder: Soligt, molntussar och friskt i luften.
Humör: Bra.
Tankar: Det är mycket nu.
Gjort: Haft en bra helg med full rulle.
Gör: Tar mig till jobbet.
Planerar att göra: Jobba, gå på bokrelease(!), hämta Bellsan hos Herofarmorn, redigera lite bilder om jag hinner.
Bra: Bokrelease idag – Träna tillsammans med FamiljenTessans bok som jag har fotograferat!

Det är lite mycket nu, framför allt med bildhantering osv efter fotograferingar. Mycket vilja, för lite (fri)tid!

I fredags var vi på middag hos Heropappan och Ami. Det var väldigt trevligt. Bellsan var med och startade kvällen med att bada i poolen – kul!! När vi kom hem vid 23.30 hade vi fått besök av Oskar och Katta, fotografvänner från Göteborg som lånade gästrummet över helgen. Vi satt uppe ett tag och pratade – mys.

image

Bellsan i soffan hos Heropappan & Ami. Hon gillade att vara hos dem (även de har en spännande naturtomt, precis som på Blåbärsstället)!

Lördag morgon och trevlig frukost med våra gäster innan de drog iväg för att fotografera heldagsbröllop. För egen del pysslade jag med redigering tills det hade blivit dags för mig att ge mig iväg. Ett kort fotouppdrag (bröllop) på två timmar väntade på Dalarö. Det regnade och jag bävade inför hur det skulle gå, men lagom till vigselns slut hade det slutat att regna och vi fick jättefina porträtt uppe på ett litet berg. Jag måstemåstemåste ta mig tid att blogga på företagssidan – den bloggen har inte uppdaterats på över ett halvår – men att redigera kunders bilder måste gå före. Tidsbrist!!Jane (&) Haglund Photography, www.janehaglund.seJane (&) Haglund Photography, www.janehaglund.seJane (&) Haglund Photography, www.janehaglund.seJane (&) Haglund Photography, www.janehaglund.se

Efter bröllopsfotograferingen körde jag hem en snabbis för att hämta upp Hero och Bellsan. Kräftskiva hos Adde var nästa anhalt. Vi var ett friskt gäng på 10 personer och det blev en mycket trevlig kväll. Vid halv ett lämnade vi festligheterna och körde hemåt. Oskar och Katta hade avslutat sitt uppdrag och kommit hem en timme tidigare.

image

Bellsan i Addes säng, för att slippa det värsta dunket från musiken. Jag tycker att det ser så kul ut med alla dessa ben i en enda ormgrop.

Söndag. Mysfrukost med Oskar och Katta, sedan tog vi en långpromenad runt Barnsjön och ängarna innan de gav sig vidare på andra äventyr. Bellsan tycker att det är skoj med “godisträd” och att leka kurragömma. Efter lite lunch i magen packade vi ihop grejer och körde sedan till Handen för att hämta upp Sirpa, som jag skulle fotografera ute på Blåbärsstället. Under tiden pysslade Hero vidare med de sista detaljerna i badrummet.

Fotograferingen igår var helt för min egen skull och jag fotograferade enbart med analog film (jag tog inte ens med någon digital kamera). Skitkul och utmanande, på många sätt. Rullarna skickas iväg idag och det ska bli SÅ himla spännande att se resultatet!!

Idag skulle jag egentligen varit på utbildning i Oslo i dagarna två, men den ställdes in i fredags eftermiddag(!!) och det var ren tur att jag hann se mailet innan jag gick hem. Det gör dock inget, för nu kan jag gå på Tessans bokrelease i stället!! Hero jobbar natt och Herofarmorn hämtar Bellsan på dagis, så hämtar jag henne därifrån när jag kommit hem från bokreleasen. Perfekt! Bellsan hade förresten så bråttom in till polarna på dagis, att hon knappt vände sig om när vi lämnade henne i morse. Skönt att hon trivs!!

Jag har aldrig ens prövat att göra en fiskbensfläta, för jag har sedan barnsben fått höra att det är “för svårt”. Idag kom jag av en slump in på ett Youtube-klipp (efter frisyrtips bland andra bröllopsfotografer) och det var ju busenkelt. Så jag snodde ihop mitt livs första fiskbensfläta.
image

Lärdom av detta? Inbilla dig ALDRIG att något är omöjligt eller ens svårt förrän du har försökt!

  • Gunilla Nilsson - 25 August, 2014 - 13:20

    Berodde kanske på tidsplaneringen var för knapp, Jag skall bara….. du lilla Alfons Åberg :)
    ReplyCancel

Plats: Jobbet.
Väder: Höstkänsla, men det har varit ganska fint väder idag.
Humör: Trött, men bra.
Tankar: Måste komma ikapp på redigeringsfronten – det hopar sig.
Gjort: Sagt hejdå till mina hjärtan, åkt till jobbet, jobbat.
Gör: Fikapaus.
Planerar att göra: Jobba, sedan på middag hos Heropappan och Ami.
Outfit: Svart långkjol, blå stickad tröja, röd sjal (som jag fick av Heromormormorfar i födelsedagspresent).
Bra: Fredag!!

Igår var det konferens hela dagen och efterföljande Industrifest (personalfest för vårt affärsområde) på Ersta terrass på kvällen. Temat var Oscarsgala och jag passade på att slänga på en klänning från Ivanka Trump som jag köpte i NYC nu senast. En trevlig kväll!!
image
image

I morse höll Bellsan på att skrämma slag på oss. Hero är flexledig idag och jag skulle åka till jobbet. Bellsan ville gå ut, så jag satte på hennes halsband, släppte ut henne i trädgården och hade koll på henne, medan Hero var på väg ut. Bellsan håller sig på tomten, bara vi håller koll på henne och “påminner” henne om hur långt hon får lov att gå (hon skulle gärna gå på upptäcktsfärd, men hon “vet” att hon inte får gå förbi äppelträdet i hörnan). Hero dröjde lite, så jag stack in huvudet i huset och bad honom att skynda sig, eftersom jag behövde gå till bussen. Det tog kanske fem sekunder. Under de fem sekunderna hann Bellsan försvinna spårlöst. Det visade sig slutligen att hon precis då hade sett en förbipasserande kille, smitit ut från tomten och slagit sällskap med honom. De hade inte hunnit långt när jag kom utspringande på gatan, efter att hon inte kom på inkallning och vi inte kunde hitta henne på tomten. Killen som hon slagit följe med hade precis plockat fram mobilen för att ringa något av de (våra) nummer som står på brickan på hennes halsband. Han berättade att han hade känt något buffa lätt mot benet och när han tittade ner hade han sett Bella gå där snällt bredvid honom. Det fanns en tant med en annan hund lite längre fram över gatan, så han trodde att Bellsan tillhörde tanten. Men när det visade sig att så inte var fallet, förstod han att hon måste ha kommit bort och var som sagt på väg att ringa (tack och lov att vi har våra nummer på hennes namnbricka på halsbandet!).

Killen, som visade sig bo i ett av grannhusen, var lite lik killen som hade Bella under knappt tre veckor då hon bodde i jourhem, så jag tror kanske att det var därför hon smet ut och fram till honom. Men jag vet inte. Läskigt var det hur som helst. Väldigt läskigt. Det är en hel del trafik på den lite större gatan bortom vår gata, där bussen går. Det var över den korsningen som han, Bella, tanten och den andra hunden stod frågande när jag kom springande (jag såg henne så fort jag hade passerat vår uppfart).

Det hela slutade med att jag (full av ångest – det var ju såklart mitt fel) fick skynda till bussen (skulle på möte, så jag hade inte riktigt “råd” att ta nästa buss) och Hero fick bära hem Bellsan, för hon ville inte gå med honom (eftersom hon såg mig pinna iväg). Pust, vilken start på dagen!!

Vi har ju sagt att vi ska sätta upp staket, men vi har haft fullt upp och inte hunnit det (eller ja, allt handlar ju om prioriteringar, men det känns inte lika bra för samvetet att säga att vi inte har prioriterat det). Vi får nog ta och göra slag i saken snarast för jag blev verkligen, verkligen rädd och vill inte att något ska hända vår lilla tjej. Det gick så himla FORT!!

UA-33757185-1