Så var jag hemma igen och har omakat ner mig i soffan. Hero hämtade mig på kliniken vid 10:30, efter att jag hade blivit utskriven. Jag har ett extra tryckförband och inte mindre än två gördlar, vilket jag ska ha tills på lördag pga den där blödningen de inte vill ska gå upp igen. Better safe than sorry! Sedan räcker det med en gördel, är det sagt.
Jag har sovit jättedåligt inatt och haft ont trots smärtlindringen. Magen är svullen och gör ont vid minsta rörelse, men det är väntat. Jag har fått en lista med saker som jag får och inte får göra inom olika tidsperioder och jag har återbesök på kliniken på måndag klockan ett.
Det är en pärs att ta sig upp ur sängen och det är en pärs att gå. Det var en pärs att ta mig till bilen, in i bilen, åka bilen och ta mig ut ur bilen. De närmaste dagarna kommer att bli extremt lugna känner jag.
Bellan går hos en jättefin dagmatte numera, Mia. Hon bor på samma gata som vi, har själv fem hundar och efter en lite stökig inskolningsperiod går det nu hur bra som helst. Det är verkligen en lyx att slippa pussla med lämning/hämtning av Bellan också – det räcker gott med barnens förskola. När Mia kom och lämnade Bellan idag så flög hon upp till mig i soffan och kastade sig över mig. Bellan alltså, inte Mia. 😉
av Felicitas