Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Titta! 

Piggelin förstår väldigt mycket, men hon pratar inte så mycket än så länge. Hon härmar mest de olika djuren (vilket hon blivit riktigt bra på!), säger tack-tack (det är en mycket artig tös vi har 😉 ), och några andra ord som dä(r), titt(-ut)mamma och pappa. Idag smög sig ett nytt ord in – Titta! 🙂

Och titta, vilken skillnad det blev på tvättad respektive inte tvättad sida av taket på gäststugan!

Nu är hela taket tvättat och det är fullt av mossgegga nedanför på trallen. Då är det “bara” att lyfta ner och bära bort en sisådär 350 takpannor, sedan kan vi lyfta bort all (numera lös) trall, kapa reglarna och därefter flytta stugan.

Igår tog vi en lång promenad hela familjen. Mysigt. Piggelin somnade (avsiktligt) längs vägen.

Piggelin vaknade dock när Bellan skällde på en förbipasserande hund och när vi sedan var 200 meter hemifrån blev hon akut kissnödig. Då var det skönt att snabbt kunna plocka fram en färdigpreppad resepotta, så att hon kunde kissa ordentligt! (Tips, det är en Potette Plus, vi tycker att den är super!)

Efter sovstunden var det skönt att promenera sista biten hem med Hero.

Våra Trosa-vänner kom på eftermiddagen, när jag äntligen hade lyckats natta en bångstyrig Piggelin som gång på gång skulle fejka toabesök bara för att slippa sova. Första gången kissade hon förvisso, nästa gång tänkte jag att det kanske var nummer två på gång, men det var bara fejk och hon ville ner och leka i samma sekund som hon landade med rumpan på toan. Tredje gången sade jag åt henne att hon precis hade varit på toa och att nu fick hon kissa i sängen i så fall. 😛 Det gjorde hon inte, tack och lov, utan somnade till sist och sov i nästan två timmar. Det behövdes, med andra ord!

Lille skutten skrutten. Tänk att det kan finnas så mycket motstånd till att sova, det som är en ren lyx.

Tuva och Piggelin fann varandra när vi föräldrar inte tittade på. De var mysigt att smyga förbi och se hur de lekte i huset som Piggelin fick av familjen Annika så sent som förra helgen.

Sedan skulle Piggelin sitta i Tuvas knä.

Våra vänner drog sig hemåt vid 20-tiden. Med sig hade de några hinkar och plastpåsar växter från vår trädgård, som vi måste gräva upp i samband med markberedningen för poolen. Känns fint att lite hamnar hemma hos dem!

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1