Eftersom min lilla mamma har bannat mig för inbrottstjuvar, kom jag på att jag kan posta lösenordsskyddade inlägg som jag sedan gör publika när vi kommer hem.
Resan började lite halvdåligt, skulle man kunna säga. Internetincheckningen funkade inte och planet var knökfullt, så vi fick inte platser ihop. Och vi var en halvtimme försenade. Lite onda aningar, eftersom vår bröllopsresa startade på samma sätt.
Väl på planet frågade jag tjejen på sätet framför mig om hon hade sällskap (nej) och om hon kunde tänka sig att byta plats med Hero. Det kunde hon, så nu fick vi åtminstone sitta bakom/framför varandra. Bättre!
Vi hade bokat de första tre hotellnätterna på Ayara Villas hotel, så vi tog en taxi till Khao Lak. Så skönt att komma fram. Vi började med varsin apelsin på balkongen. Tänkte på hur avlägset mars-Sverige är just nu. Gudomligt skön tid för semester.
Vi tog en lång promenad vid stranden och berördes av de små minnesplatserna för tsunamins offer 2004. Lagom till när solen försvann ner vid horisonten var vi tillbaks vid hotellet.
Här är verkligen inte så exploaterat som jag trodde att det skulle vara, snarare tvärtom, men jag har hört att det är värre i Phuket. Här i Khao Lak är det superfint. Lugnt och skönt och verkligen inte mycket folk alls. Nästan öde stränder. Inga stora hotellkomplex som radar upp efter varandra. Superskönt.
Två blekfisar i solnedgången. Förhoppningsvis är vi inte riktigt lika bleka om en vecka.
Ödlorna hälsar oss välkomna när vi kommer tillbaks till hotellet. De stör mig inte ett dugg, tvärtom ger de mig flashbacks till Sydamerika. Ett tag ville jag till och med göra en tatuering med en ödla, men det blev aldrig så. 🙂
