Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Så skönt att få det svart på vitt 

Det är både trist och utmanande “att inte kunna äta någonting”, men det är i alla fall skönt att med råge få bekräftat att jag inte är helt ute och cyklar. Sedan en tid efter att jag började med kostrestriktionerna har Piggelin inte haft blod i avföringen, inte diarré och kräks inte. Och kurvorna visar tydligt när jag uteslöt allt ordentligt. Skönt att få ett så tydligt kvitto! Särskilt eftersom jag har blivit bemött med ganska mycket skepsis, från både vården (inte alla dock) och en del bekanta.

Kurvorna nedan är justerade efter att Piggelin kom 15 dagar över tiden. De talar sitt tydliga språk och det känns skönt att få resultatet så svart på vitt! Nu kan ingen säga att jag har överdrivet eller varit hönsmamma.

När man kikar på Piggelins BMI-kurva blir det särskilt tydligt.

1. Tungband och läppband klipptes. Alla problem med amningen försvann över en natt och har inte kommit tillbaka. Kräkningar, diarré och magont fortsatte dock. “Heeeelt normaaaaaaalt så länge hon går upp i vikt” enligt vården. (Kyss mig i röven!)

2. Vi började med refluxmedicin. Kräkningarna blev bättre, men inte bra. BMI-kurvan börjar peka uppåt. Dock fortsatt diarré, magont, ledsna kvällar och struliga nätter (vaknat varje till varannan timme). “Heeeelt normaaaaaaalt så länge hon går upp i vikt” enligt vården. (Kyss mig i röven!)

3. Blod i avföringen och jag kände att nu får det vara nog med allt jävla “heeeelt normaaaaaalt”. Det KAN INTE vara rätt, det ÄR inte rätt. Jag gick därför på eget initiativ all in på strikta kostrestriktioner. Jag ville inte laborera med att utesluta ett livsmedel i taget, viket vården rekommenderar, för det kan ta en hel evighet att reda ut om det rör sig om allergi eller överkänslighet mot flera livsmedel. Nu ville jag bara att Piggelin skulle må bra. På en gång. Inte vara labbråtta. När man utreder allergier hos hundar gör man precis som vi har gjort – sätter hunden på ett strikt allergifoder och lägger sedan till ett livsmedel i taget. Backar om man får reaktion. För mig känns det mycket mer logiskt än att göra på “vårdens sätt”, eftersom det som sagt kan vara nästintill omöjligt att reda ut om det föreligger allergi/överkänslighet mot flera livsmedel. Det har hur som helst sedan dess blivit gradvis bättre och jag har även uteslutit några livsmedel till som jag åt i början.

4. BMI-kurvan har nu kommit ikapp och den ligger där den ska ligga. Numera sover Piggelin avsevärt bättre, hon har inte haft någon mer blod i avföringen, inte diarré och kräks inte så länge jag håller mig till kostrestriktionerna. Nu när magen hade stabiliserat sig, började vi introducera “säkra” livsmedel. Nu har vi precis börjat att försiktigt provocera med olika livsmedel och det blir tyvärr bakslag. För att inte riskera att bakslagen är rena tillfälligheter eller beror på annat, testar vi samma livsmedel flera gånger (då magen får stabilisera sig emellan) innan vi konstaterar att hon inte klarar av det. Men det är ett detektivarbete.

5. Sexmånaderskontroll och Piggelin har gjort ett rejält tillväxtsprång. Eftersom hon vuxit proportionerligt på både längd och vikt syns det inte på BMI-kurvan, men om man kikar på de andra kurvorna syns det. Tydligare kvitto än så får man inte på att det jag gör är rätt. Jag känner mig motiverad till att fortsätta som jag gör och ingen kan kalla mig löjlig.

Vad exakt som ställer till det för Piggelin kommer att ta ett tag att reda ut. Jag har en svag misstanke om att majs kan vara en bov, men det har jag inte testat helt systematiskt än (trodde att det var ett säkert kort, men det är det tydligen inte). Jag har testat vetemjöl (små mängder) två gånger och det ser mörkt ut än så länge. Båda gångerna har hon fått kräkningar igen, ont i magen, blivit gasig och haft struliga kvällar och nätter efteråt. Men det är inte färdigtestat, jag ska ge det en chans till när hon har repat sig igen (senast hon fick var igår och kvällen och natten har varit väldigt jobbig för henne). Om hon reagerar på det igen ska jag se om hon klarar glutenfri vetestärkelse, så att vi inte missar ren veteöverkänslighet (vilket inte är samma sak som celiaki/glutenintolerans).

Det jag numera utesluter ur min egen kost (alla provokationer sker direkt på Piggelin eftersom det ger tydligast svar) är följande:
*Mjölkprotein
*Ägg
*Gluten
*Fisk
*Skaldjur
*Baljväxter (inklusive soja, jordnötter, ärtor osv)
*Majs
*Fläskkött
*Banan
*Avokado
*Choklad
*Lök
*Kål
*Jordgubbar

  • Helena - 30 september, 2016 - 18:21

    Heja dig!
    Tungt att behöva utesluta så mycket, så himla skönt att d ger resultat! Visst får man extra krafter som mamma!
    Jag har själv blivit glutenintollerant, troligen efter mina graviditeter, hade väl inga besvär. Ett tråkigt bifynd. Lika bra att veta dock. Märker nu när jag råkar få i mig (tror jag). Svårt att veta när man är på restaurang. Tror liksom att de ska ha koll där men inte alltid.
    Så d jag vill säga, kämpa på! Hoppas ni hittar vad eller vilka ämnen hon inte klarar. D är ju en fröjd att se dem uppskatta mat o nya saker (med hela ansiktet).ReplyCancel

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1