För ett par veckor sedan rullade Piggelin runt från mage till rygg för första gången, men det var en engångsföreteelse och jag tror inte riktigt att det var avsiktligt eftersom hon var rejält förbannad och bara allmänt viftade när det hände. 😉 Men igår rullade hon minsann runt (från mage till rygg) tre gånger i följd (dock med “startposition” som jag hade hjälpt henne med – hon hade liksom armarna framför sig så att hon kunde resa sig på dem)! Hon har även de senaste dagarna börjat ge ifrån sig ett ljud som låter som ett förstadium till skratt. Fascinerande, det här med utveckling och att det händer så mycket hela tiden.
Jag älskar att vakna till den här synen. När hon sover fridfullt utan stök med magen. Älskade lilla gos.
Hero jobbade ett 1,5-dygnspass med start i söndags morse, så det var upp till mig och Piggelin att lämna Bellsklingen på doggis igår. Jag tänkte att “det beror på hur natten blir och om Piggelin vaknar i tid så att vi hinner dit” och det var precis som om Bellan läste mina tankar. Efter att hon hade varit ute och kissat på morgonen, gjorde hon något som hon aldrig brukar göra. Hon hoppade upp i sängen (medan jag fixade frukost i köket) och lyckades väcka Piggelin. Således fick Bellan gå på doggis (vi tog dock bilen dit och lämnade henne, annars hade vi inte hunnit). Såhär såg det ut när jag kom in i sovrummet.
Piggelin och jag hade en ganska bra dag igår. Hon är verkligen en otålig tjej och går från nöjd till akut jättehungrig på två röda sekunder. Såhär såg hon ut före respektive efter amning. 😉
Jag roade mig med att leta upp en bild från när Piggelin var alldeles nyckläckt och jämföra den mot idag. Det är samma napp och det syns tydligt att det har hänt en hel del. Det går så fort!!
Jag skulle kunna äta upp den här goa, lilla magen.
Vi tog en promenad efter en sen frukost. Jag upptäckte förra veckan en trädgårdsbutik och café längs en väg där jag åkt i princip varje dag i fem års tid (!), men som jag aldrig sett tidigare, så jag bestämde mig för att gå dit och spana läget. Det var supertrevligt där och caféet hade allt hembakt och ett ekologiskt tänk – dit kommer jag att gå fler gånger! Piggelin somnade precis när vi hade kommit dit, så jag tog en fika.
Min lilla stjärna. Sova, amma, gymma. Nu håller hon upp huvudet långa stunder utan problem (och sitter som jag tidigare nämnt gärna på axeln och kikar) och blir inte lika frustrerad över att ligga på mage längre stunder. Det var i det här läget med händerna under/framför sig som jag lade henne när hon rullade runt till rygg.
Skönt att sova bara med filt när det är varmt ute. Gostjejen.
På eftermiddagen tog vi en skön promenad för att hämta Bellan. Piggelin var på gott humör.
Mina stjärnor, när Hero äntligen hade kommit hem.
Vi spånade en del på hur vi ska göra i trädgården här hemma. Jag har blivit lite sugen på att prioritera upp att göra en uteplats på framsidan och liksom “göra färdigt” så som vi har tänkt oss, men samtidigt så vill jag ju att vi ska göra klart på Blåbärsstället också och det är livsfarligt med för många projekt igång samtidigt. Men nu under mammaledigheten är jag ju mest här hemma, så det hade varit trevligt att kunna sitta bättre på framsidan och få fint där. Svårt, det där med allt man vill göra! De projekt som jag ser som högst prioriterade just nu är:
*Måla klart fasaden på Blåbärsstället (måste göras omgående eftersom den gamla slamfärgen är avborstad och fasaden därmed saknar skydd).
*Göra utedusch på Blåbärsstället (det blir ruskigt varmt och det hade varit både skönt och trevligt att kunna svalka av sig i en utedusch).
*Göra klart altanen på Blåbärsstället (de två sidorna som är kvar är dock inte “roliga” utan det är bara för att göra klart).
*Göra klart gästrummet här hemma.
*Göra i ordning uppfarten här hemma.
*Göra altan på framsidan här hemma.
Alla ovan nämnda projekt är ganska stora i sig och vi har många fler som vi också vill och behöver göra. Det är det där med tid och pengar…
av Felicitas