Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Människans bästa vän

Idag har vi bara chillat och tagit det extremt lugnt. Tidig frukost, eftersom vi vaknade tidigt, sedan har vi hängt på stranden hela dagen.

Vi såg en vovve stryka omkring vid frukosten och såg honom igen på eftermiddagen. Då låg han på stranden och sov, efter att ha svalkat sig i vattnet. Jag gick fram till honom och satte mig ett par meter ifrån. När jag lockade på honom tog det inte många sekunder innan han kom fram. När han insåg att jag skulle klappa honom blev han stormförtjust och riktigt tryckte sig mot mig, för att sedan helt enkelt krypa upp i mitt knä. Lille vovven. Vi kelade en god stund, innan jag gick tillbaks till solstolen.
image

Jag hade inte legat länge i solstolen förrän en kavat liten kille gick rakt fram till mig. Han nosade på mig (förmodligen kände han doften av den andra hunden, trots att jag hade duschat av mig efteråt) och var väldigt kelig. Efter en liten stund hoppade han helt sonika upp till mig på solbädden. Där satt vi ett bra tag och mös tills det blev för varmt för honom i solen. Då hoppade han ned och lade sig i skuggan bredvid mig i stället.
image

Hjärtat kramas sönder av att se alla dessa hundar. Jag vill ta med alla hem och ge dem mat, omvårdnad och inte minst kärlek. Båda dessa två killar hade ganska fina tänder (jag fick kolla på dem), men öronen var jätteskitiga och skulle verkligen behöva en rejäl rengöring.

Vid fem sade jag hejdå till mina fyrbenta vänner och vi gick upp från stranden. Dusch, sedan gick vi upp till huvudgatan för att köpa lite grejer och käka mat. Det blev ett litet thaiställe med helt okej mat. Nu börjar ögonen klippa och det är dags att sova.

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1