>
Möter kollegan Ma i dörren på jobbet, som synar mig från topp till tå… Men OJ! Vad snygg du är!! Jag vill också va sådär snygg!! Ja, man kan bli glad för mindre!! 🙂
Dagens består för övrigt av en grå klänning från Pulz, jordgloben från Efva Attling, klackar från Vagabond, grå sjal (som jag inte minns var jag köpt), brillor och grå trench från Pimpinette.
Förhoppningsvis ringer de från Bagis i eftermiddag och säger att vi får hämta hem Xenisen, men det kan vara så att hon får stanna på dropp ytterligare ett dygn. Allt beror på hur hennes värden reagerar. Igår hade hon iaf ätit med god aptit, men Anja hade aldrig sett henne så dämpad förut och var orolig. Hennes värden när jag lämnade in henne (dvs innan hon fick dropp) var 460 på kreatininet (något högre än i torsdags) och 35 på ureat (något lägre än i torsdags). Hon låg även högt i fosfat, så hon ska nu få fosfatbindare. Och lillsessan vägde 26,6 kg – dvs inte mindre än förra gången iaf.
Tänk att Xena har varit uppe på nästan 31 kg när hon vägt som mest (någon gång förra, eller om det var förrförra, våren). Då var hon riktigt fin och alldeles lagom, tyckte jag. Att hon nu väger 26,6 innebär en vikminskning med 4,4 kg. Det låter kanske inte som så mycket, men det är 15 procents viktminskning. Eller för att ni ska få ännu bättre perspektiv – det är som att jag skulle gå ner nästan 10 kg….
De har även tagit någon slags blodprov på Xenisen som skickas iväg till USA på analys. Provsvaret (som tyvärr kommer att dröja ganska länge) kommer inte att kunna hjälpa till i själva behandlingen, men förhoppningsvis kommer det att ringa in prognosen lite mer. Så att vi får veta om det finns hopp eller inte. Som det är nu är det väldigt jobbigt att allting är så ovisst och det är oerhört tungt mentalt att kastas mellan hopp och förtvivlan. Även om vi givetvis hoppas på positiva besked, är det ändå bättre att få ett negativt än att inte veta något alls.
“Att vänta är värre än att veta. Sorg renar hjärtat, ovisshet söndrar själen.”