Så tog vi farväl av Thailand och åkte hem. Vi har haft det bra. Värme, sol, bad och dykning var precis vad vi behövde för att få ny energi. Batterierna är laddade med solsken och det är förhoppningsvis tillräckligt för att stå ut tills våren kommer igång ordentligt.
Flygresan var dryg. Två mellanlandningar, i Bangkok respektive Wien, men tack och lov inte jättemycket väntetid. Vi hade två små bebisar i vår avdelning som inte alls gillade att flyga, utan som skrek nästan hela den 10,5 timmar långa flygningen mellan Bangkok och Wien. Det var svårt att sova trots öronproppar. Stackars föräldrar. Men i övrigt gick det bra. Inga förseningar eller konstigheter.
Något vi dock inte hade väntat oss att se när vi flög in över Stockholm, var snö och is. Till och med ute i skärgården. Krokusarna började poppa upp i trädgården när vi åkte hemifrån, men det verkar som att våren har tagit några kliv bakåt igen. Och när jag tittar ut genom rutan, inser jag att det snöar. Om det inte kunde snöa på hela den långa vintern (när det hade varit uppskattat), varför då NU när det ska vara vår (enligt scoutkalendern, you know – funkar dock bäst på lite sydligare breddgrader, som tex i Skåne)? Blä, nu vill jag ha VÅR!!
Första riktiga jobbdagen idag. Lite trögt, måste jag medge. Det har varit världens längsta förmiddag och nu ska jag försöka hålla energin uppe några timmar till.
stackars föräldrar håller jag med om, meeeen – varför åka så långt med små bebisar??? Välkomna hem!
Välkomna tillbaks till vintern! Skrikande barn är verkligen tortyr på flygresor… åkte från Chicago till Stockholm för några veckor sedan och jag brukar åka business för att sova på nattflygningen när jag ska jobba dagen efter, och visst sjutton var det en unge som skrek sig igenom hela resan 🙁
Vad roligt att du öppnade upp bloggen nu när du är tillbaka 🙂 och vilken härlig resa 🙂
stackars föräldrar, ja där håller jag med – meeeeeen… varför åka så långt med små bebisar??? tycker mest synd om bebisen….