Ni anar inte vilken frihet och lättnad det innebär för mig att ha möjligheten att lösenordsskydda inlägg. Jag känner en helt annan skrivarglädje igen och det är alldeles, alldeles underbart! Jag önskar bara att jag hade bytt långt mycket tidigare, så hade jag kunnat skriva av mig och ventilera annat som förmodligen hade gjort mig gott.
Ni som känner mig lite närmare vet att jag inte är sådär värst bra på att prata djupare när det gäller mig själv, hur otroligt det än låter för den som inte känner mig så väl (eftersom jag kan vara något av en pladdermaja i de flesta fall annars). Min käraste SysterYster brukar kalla mig för Musslan, just av den anledningen. 🙂 Men jag har mycket lättare för att skriva av mig. Kanske för att det ger mig lite mer tid att reflektera över vad jag egentligen vill få fram. Kanske för att jag helt enkelt har lite svårt att verkligen öppna upp mig och känna tillit? Kanske är det feghet, ett sätt att gömma sig? Kanske för att jag tycker att de där välmenta motfrågorna som jag inte kan svara på är för jobbiga, just eftersom jag inte vet själv och inte kan svara på dem? Kanske för att jag vill ha kontroll över exakt vad som jag delar med mig av, utan att råka säga för mycket? Kanske är det för att kunna öppna upp mig, men ändå hålla distans? Jag vet inte riktigt varför, men jag har alltid funnit det lättare att skriva än att prata om för mig jobbiga saker.
Det finns andra som hanterar jobbiga saker annorlunda. Som hellre ältar om och om och om igen till leda. Så fungerar inte jag över huvud taget. Och det får man nog försöka acceptera – att vi är olika och vi måste få hantera våra svårigheter på olika sätt.
Jordbävningen i Japan förresten, med den efterföljande tsunamin. Usch, vad hemskt och skrämmande. Jag såg på nyheterna och rös över hela kroppen. Vilken total ödeläggelse. Vi i Sverige är snabba på att klaga (inklusive jag – säger inget annat), men vi har det ganska bra på många sätt. Nu hoppas jag min vän, Shinobu, i Tokyo är välbehållen. Jag har skickat ett sms och fått leveransbekräftelse, men ännu inget svar. Jag hoppas att det beror på att hon sover säkert.
♥
Jag är precis likadan när de gäller att prata och skriva. Var iofs inte en människa som sa så mycket när vi började känna varandra men nu har de blivit andra bullar. Så fortsätt skriva, det som funkar bäst för en själv är bäst att göra. 🙂
Har en arbetskamrat som pluggar på Hawaii. Man har gått på helspänn idag. Som tur var var inte flodvågen så stor som dom trodde där. Men den i Japan är hemsk! Läskigt hur det kan bli.
Stor kram till dig!!
Så sant, så sant.
Ja, utvecklingen i Japan (och nu kärnkraftverken) är verkligen läskig.. Följer händelserna på helspänn..
Massa kramar!