Idag är Piggelin en månad ung. Det är fortfarande helt ofattbart att hon är här och jag har inte vant mig. Men jag njuter. Världens bästa och goaste unge! 
Babygymmet blir roligare och roligare för henne. När jag sätter gung på leksakerna blir hon jätteivrig, sparkar med benen, viftar med armarna och ler emellanåt. 
Vi försöker träna nacken en liten stund varje dag. 
Magen är fortfarande lite strulig och hon har det jobbigt med gaser. Men jag upplever att det är bättre än vad det har varit tidigare åtminstone.
För egen del är det begynnande ryggskottet i princip borta (peppar, peppar!) och det var förmodligen en kombination av mina promenader och tens-behandling som gjorde susen. Den där kniven som sitter i bröstryggen mellan skuldrorna (bildligt talat) är desto envisare. Jag har börjat en del med mammamage-träning och jag gör övningar för bröstryggen med gummiband. Förhoppningsvis ska jag få loss den där kniven snart, men jag tror att jag skulle behöva komma iväg till en naprapat och få riktig behandling några gånger.
av Felicitas