Idag är Pigallen en månad ung. En månad med vår lille goding, som fortfarande sover mestadels. Ibland funkar det att lägga ner honom, ibland inte alls. Och då får man sitta där och gilla läget. Det är ingen raketforskning.
Jag fotograferade Pigallen tidigare idag, men de bilderna återkommer jag med. Jag har inte hunnit/orkat ladda in dem i datorn ens.
Om 1,5 vecka får jag äntligen lyfta upp min lilla gofis. Men det går hyfsat bra här ändå – vi hittar andra vägar. Piggelin har till exempel lärt sig att klättra upp till mig när jag sitter på någon av köksstolarna, genom att trampa på den lilla pinnen som går mellan stolsbenen.
Natten har varit stökig. Phew. Jag hoppas verkligen att det ska finnas mer att göra med tung- och/eller läppband för vår lille goding, så han får ett bättre tag. Han sväljer nämligen väldigt mycket luft, bland annat, och det blir sedan stökigt för honom. Det är både stökigt att rapa för honom och att prutta.
Under förmiddagen var Hero och Piggelin iväg till Blåbärsstället och såg efter stugan efter våra senaste gäster. Om man hyr en stuga i två veckor och har två stora, lurviga hundar med sig. Vore det då inte ganska brukligt att även dammsuga under sängen, där allt hår samlas, när man slutstädar efter sig? Den här uthyrningssommaren får mig verkligen att undra hur det ser ut hemma hos folk. Jag är inte pedant och vi har ganska mycket skit i hörnen själva, så min ribba sitter ganska lågt, men likväl.
När Hero och Piggelin hade kommit hem käkade vi lunch. Sedan tog vi en promenad och gick bland annat förbi lekplatsen vid området intill. Det är skoj att gunga!
Pigallen. Godingen.
Hemma igen och middag. Nattningen med både Pigallen och Piggelin gick för en gångs skull riktigt smidigt. Piggelin sov inom en halvtimme. Nu har vi sett en dålig film.
En månad idag, som sagt. Godingen.
av Felicitas