Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Blåbärstället 

Idag efter frukost tog vi en rejäl promenad hela familjen. Superskönt höstväder med krisp i luften.

Pigallen sov i selen hos mig hela rundan runt.

Piggelin gick mestadels själv, men åkte sele när vi gick längs stora vägen och “asch” (axlar) när hon var trött.

Pigallen hemma i stugan. Mer och mer irriterad pga toanödig.

Bellan blir mer och mer avslappnad i Piggelins sällskap. Tidigare har hon flytt fältet när Piggelin har närmat sig hennes bädd eller klättrat upp till henne i soffan, men nu ligger hon ofta kvar. Åtminstone en stund.

Vi fortsätter fixandet här på Blåbärsstället. Det är därför vi har åkt hit. Nu är den sista gavelspetsen färdigmålad. Vedspisen i köket håller på att bli ombonad med klinker, en stor björk som fallit i vårvindarna ligger på släpet (det är lättare att få loss tid för vedhuggning lite då och då hemma och lövträd klyvs lättast direkt, dvs innan de har torkat) och murstocken i vardagsrummet håller på att få lite kärlek.

Jag försöker hålla två ungar under två nöjda med tillvaron och Hero fixelifixar.

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1