Wrecks & Reefs i norra Röda havet, del 2

Jag har tidigare skrivit ett första inlägg om Wrecks & Reefs, så detta blir den andra delen. Det piggar åtminstone upp mig själv med ljuva minnen! 🙂

På varje dyk fanns det tillgång till guider, men man kunde även välja att dyka själv med sin parkamrat (man ska aldrig dyka helt själv, alltid med en parkamrat). Våra dykguider hette Said och Muhammed. De var väldigt trevliga, men jag kan inte direkt säga att själva guidandet var fantastiskt. Jag skulle snarare kalla dem ”vägvisare” än guider. Andra guider som jag har haft tidigare har varit mycket mer alerta och villiga att leta reda på och visa saker (guiderna känner ju sitt vatten och vet var det brukar finnas än det ena, än det andra och vet vad man ska leta efter för tecken). Men så blir det kanske när man har många erfarna dykare med sig (jag och Hero var de två minst erfarna med 34 respektive 14 dyk innan resan). Said och Muhammed visade oss runt (så att vi inte hamnade fel) och lät oss i övrigt klara oss själva (vilket var trevligt det också). Jag och Hero dök mycket med André och hans fru Erika, så André visade oss en hel del.

Här kommer Erika och jag, på ungefär 30 meters djup.
Här är André, Muhammed och Said. Alla mycket trevliga!

I övrigt var besättningen extremt duktig och serviceminded. De hjälpte till med precis allt. Alla var dessutom väldigt trevliga och vänliga. Mekanikern hjälpte Hero med läckande ficklampor och annat strul. Dessutom dök mekanikern med oss ett par gånger och då vet man om inte annat att luften är bra (vi dök med nitrox). 😉 Toppklass!!

Vår dykande mekaniker.

Grabbarna som körde de små gummibåtarna var extremt slipade och visste EXAKT var de skulle släppa ner oss så att vi hamnade precis på rätt plats, trots att allt för oss vanliga dödliga bara såg blått ut… 🙂

Båtförare och alltiallo - mycket bra besättning!

Resesällskapet var riktigt trevligt också för den delen. André och Erika från Stockholm, Lollo och Jonas från Norrtälje (kompisar), 6 dykklubbsgrabbar från Borås, Stein från Danmark och far och son från Norge. Det var bara en norrman som både var lite kufig och (inte bara) i mina ögon även en dålig dykare med noll koll på ingenting. 😛 Men han var mest en fara för sig själv och påverkade inte säkerheten för oss andra (tack och lov).

Gött att njuta av solnedgången på däck i trevligt sällskap.
Hela gänget - besättning och dykare.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.