
Jag är på Pliktverket för att min arbetsgivare ska få reda på vad jag är för en skum filur. Och vad jag kan vara lämplig till…? IQ-test(?), nästan 200 påståenden om mig själv av sant/falskt-karaktär och en liten berättelse om mig själv är överstökat. Nu kaffe och mental paus. Snart ytterligare test och samtal med psykolog. Allt det här ska resultera i en sammanvägd bedömning om lämplighet eller inte.
Jag misstänker att jag kommer att vara ganska slut efter det här!
Framför allt IQ-test ogillar jag skarpt. Speciellt under tidspress. Jag tror att det har med en viss rädsla för misslyckande att göra och att någon annan ska bedöma mig. För på de ytterst få test jag har gjort tidigare har jag fått ganska bra resultat. Nåväl.
………
Senare, efter ytterligare test (av logik och slutledningsförmåga, typ), psykologdialog och att ha fått mina resultat.
IQ-testet och logiktestet hade jag iaf inte behövt oroa mig för. Jag fick en nia i ”samlat betyg” på båda, av nio. Hamnade i 97:e respektive 95:e percentilen på testerna, vilket alltså betyder ett bättre resultat än 97 respektive 95 procent av Sveriges befolkning.
Det övriga handlar ju om min personlighet… Chefspsykologen och jag pratade i över 2 timmar – om allt. Hon frågade bla om mina nässelutslag inte skulle kunna vara psykosomatiska (jag nämnde dem i förbifarten – att jag inte hade käkat lunch, eftersom jag har det lite struligt), vilket jag ju själv är inne på (dvs att kroppen i ett nedsatt mentalt läge reagerar på olika substanser). Hon kategoriserade mig hur som helst som intelligent, utåtriktad, driven, ambitiös och med en förmåga att se system. Hon varnade mig för att driva på mig själv för hårt och att köra mig själv i botten. Hon rådde mig att välja mina strider och att ofta fråga mig själv om jag vill få rätt, eller vara lycklig.
Ett intressant möte!!