Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Finbesök

Det blev aldrig något söndagsbad i söndags, så måndagen startade med ett kortare bad i handfatet på toaletten. image

Överfallen av en kanin under förmiddagsluren. image

Vid 14-tiden tittade två av granntjejerna förbi, Nicole och Isabelle. De är 10 respektive 8 år gamla och de ville mysa med Piggelin. Jag lovade Nicole på Piggelins välkommen till världen-fest att hon skulle få hålla henne lite längre, så det löftet infriades. Jag har jättesöta bilder på dem, men de lägger jag inte upp här. När det blev dags för Piggelin att sova och Jojjo var på väg, skickade jag hem tjejerna.

Jojjo kom förbi och stannade på middag, vilket var mycket uppskattat. Med sig hade hon en jättefin bok, Ingrid ska sova, som jag tror blir en riktig hit. image

På kvällen fick jag iväg en förkik på Toby & Alice från i lördags. imageimage

Idag har vi myst återigen. Piggelin sov en sväng i spjälisen mitt på dagen och lagom till att hon vaknat, pottat och ammat tittade granntjejerna över igen. imageimage

Idag stannade tjejerna i nära nog tre timmar. De hann leka med Piggelin i babygymmet, sitta med henne i soffan, hjälpa till att byta blöja och välja nya kläder (Nicole fick välja body och Isabelle byxor), vara med när jag ammade och Piggelin vilade en stund, fika på kladdkaka (efter att de hade ringt hem och frågat om det var okej – jag vill inte grusa andra föräldrars uppfostran eller matvanor), spela Kasta gris och hålla Piggelin en omgång till. Jag skickade hem dem när Piggelin började bli kinkig och behövde sova igen.

Piggelins ögon har börjat att ändra färg så smått nu. De blir nog bruna eller kanske gröna. Jättespännande. image

Såhär har det sett ut i soffan ikväll, bland annat. Bellan är väldigt mycket mer tolerant mot Piggelin än vad jag någonsin trodde att hon skulle vara. imageimage

I morgon ska vi på BVC. Det är dags för tremånaderssprutan, samt vägning och mätning. Det ska bli spännande att se vad hon väger, om hon har skjutit iväg nu sedan hon fått medicinen. Det känns nästan så. Och det är fascinerande att hon redan är ungefär en decimeter längre än när hon föddes.

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1