Fisk eller vädur? det är frågan. Inte oxe i alla fall, det är det enda som är säkert. Fram till den 20/3 (vilket blir BF+8) är det fisk, sedan tar väduren vid den 21/3 (BF+9).
I Stockholms län blir det igångsättning senast i vecka 42+0 (tidigare om det finns medicinska skäl till det), om inte förlossningen startat spontant innan dess. Det är den 27/3, på påskdagen. Det skulle vara lite ironiskt om det blev så, eftersom mamma minsann tyckte att Piggelinaren skulle vänta med att komma ut tills de hade kommit hem från semestern. Om Piggelin inte kommit innan påsk, vilket alltså inte är helt osannolikt (eller 9,7 % chans, för att vara exakt), missar de tillfället att beskåda miraklet när de ändå kör förbi på väg till/från Avasjö. Så watch what you wish for, haha! 😉
Här hemma försöker vi att prata allvar med Piggelin. Vänd dig unge! är en fras som upprepas ganska ofta (såklart med kärlek i rösten), men jag är skeptisk till om det har någon riktig effekt – Piggelinaren lär väl vara lika envis och tjurskallig som sin mor och resten av den ådran.
Något som i alla fall skulle vara ganska skönt, vore om förlossningen startade med vattenavgång. Det är förvisso bara 10 % sannolikhet att det startar med vattenavgång, så det är inte så värst troligt, men det vore skönt psykiskt. För då är det liksom inga tveksamheter på vad som är på gång – har värkarna inte startat inom två dygn efter vattenavgång så blir det igångsättning i vilket fall som helst, pga infektionsrisken. Förvärkar, pinvärkar och annat tjosan kan ju hålla på och strula i flera veckor innan det är dags på riktigt och jag skulle föredra tydliga besked. Men det är ju inte heller något man väljer själv. 😛
Ha, ha, ha.
Heja dig!
Väldigt kul att du skriver så ofta nuförtiden, och att vi får följa dig och er.
Lita på dig själv, du är stark! Åk in om du känner att du vill/ska. De får titta på dig och skicka hem om det skulle vara så.
När jag väntade min första sa ”alla” att hela magen skulle arbeta. När värkarna satte igång, jag trodde det var förvärkar eftersom värken inte steg ovanför naveln, undrade jag hur det skulle bli på riktigt sen. Men trycket i ländryggen, det gick inte att prata bort.
Det är hur häftigt som helst! Att en bebis växer i magen, att bli mamma, oavsett på vilket sätt!
Heja dig igen!