Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

Tårtor med Tea

Den här dagen hade jag sett fram emot länge. Tårtkurs med Tea! Jag har dock varit lite orolig för hur vi skulle lösa det rent praktiskt med barnen, men det löste sig självt när Pigall började vägra amma dagtid och därmed kunde bli omhändertagen fullt ut av Hero under tiden.

Dagen startade med bästa tänkbara förutsättningar. Pigallen ammade strax före midnatt, sedan fick jag sova sammanhängande hela långa natten fram till halv sex-rycket (då det visst var dags att kliva upp och gå på toa)!! Heeeeeelt magiskt! Det har hänt någon gång tidigare att jag har fått några fler sammanhängande timmars sömn, men vanligtvis ammar han varannan till var tredje timme under natten (precis som Piggelin gjorde).

Perspektiven på vad som är mycket/lite respektive bra/dålig sömn har verkligen ändrats sedan vi fick barn. Numera är det rena himmelriket att få sova oavbrutet i fyra timmar. Det var inte riktigt vad jag tyckte var himmelriket tidigare. 😉

Hur som helst. Jag kände mig riktigt ruskigt pigg, fräsch och upprymd när det var dags för kurs! Första dagen helt utan barn på över ett halvår. Jag älskarälskarälskar våra barn, men det går inte att sticka under stol med att det är ganska skönt med lite vila från mammarollen några timmar. Att liksom bara ha sig själv att sköta och inte behöva tänka på vad det är som gör att den lille, som själv inte kan berätta, inte är helt nöjd med tillvaron.

Tårtkursen startade kl 9:30 och vi var ett härligt gäng på 16 personer. Vi delades in om fyra och fick tre olika sorters tårta att baka per grupp, två stycken av varje sort. Alla grupper hade olika tårtor, så det skulle alltså bli 12 olika sorters tårtor, men 24 tårtor totalt. Jag gjorde en choklad- och passionsfruktstårta. Vid dagens slut var det fika och vi fick ta med varsin tårta hem. Av de tårtor som blivit kvar blev det kalas. Jag har dock inte kunnat smaka på något alls under hela dagen, vilket känns som något av ett helgerån, för det har antingen varit mjölkprodukter eller ägg i (nu tror/hoppas vi förvisso att Pigall klarar ägg, men vi provocerar direkt på honom i stället för på mig eftersom det är så himla mycket tydligare och snabbare).

Jag har haft jätteroligt och det var väldigt lärorikt och inspirerande. Jag har en nyvunnen respekt för tårtbagare – vilken jäkla tid det tar! Jag hade dock önskat lite mer teoretisk genomgång av respektive moment, hur en ska tänka, vad det finns för bra tips osv. Nu följde man mer eller mindre bara sitt recept och fick fråga längs med vägen om man undrade något. Vad de andra gjorde för tårtor hade jag noll koll på, för det var ett intensivt arbete med den egna tårtan och många moment att hinna med. Om ambitionen hade sänkts något gällande antalet tårtor som skulle göras och tempot hade varit något lugnare, så att alla hade kunnat stannats upp så att Tea hade förevisat nyckelmomenten, tipsen, fallgroparna osv på de olika slags tårtorna, hade dagen blivit ännu mer givande.

Väldigt upprymd inför tårtbakningskursen! Förhållandevis utvilad! Pigg! Glad!

Taket i Restaurangakademinens lokaler var spännande.

Här bakas det för fullt.

Gjutna tårtor lossas.

Blåbärskompott på cheesecaketårta.

Här gör jag en passion-/mangocurd för första gången.

Idolbild med Tea. 😉

Tårtfie. Mina två tårtor, med choklad och passionsfrukt, närmast i bild.

Hela tårtgänget med alla vackra skapelser.

Det var en helt fantastisk dag och jag har som sagt haft jättekul, men det kändes om möjligt ännu mer fantastiskt att komma hem till min älskade familj. Det kändes som att jag hade varit borta i en hel evighet!

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1