>
Trottoarerna längs Sveavägen är även i år barrikerade av högar av almfrön. Det är som att sparka i höstlöv, fast mycket mjukare och fluffigare. 🙂 Och när jag ser högarna tänker jag på mina föräldrars gård på Österlen. Utanför köksfönstret stod under min uppväxt två majestätiska almer som producerade mängder av frön som lade sig kring gården och virvlade i vinden. 🙂 Numera är bara stubbarna kvar, för träden blev sjuka, men mamma har i stället planterat blodek som så småningom kommer att bli lika majestätiska som almerna en gång var. 🙂
Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon