Oktober 2006. Längre än så har jag inte kommit, men det är intressant att se vad man hittar.
När man gräver i gamla minnen hittar man läxor som man aldrig lärde sig av. Och man blir allt lite sorgsen över hur man kan göra samma misstag igen. Sen tänker man inte mer på det, utan tänker på allt som jag har fått och vunnit – som faktiskt bottnar i den där icke-lärda läxan – och går vidare. Je ne regrette rien.
Man hittar också kärlek, ren och skär kärlek. Älskade, älskade lilla hjärtegryn. Som jag saknar dig.