Det kallaste är inte minus trettio grader. Det kallaste är det här, plus fyra-fem grader och så rått i luften att det kryper hela vägen in i ryggmärgen. Allra helst dimma, som idag. Burr! Då föredrar jag helt klart den torra, klara kylan det blir när det är minus femton.
Mars månad. Förutom att det är Piggelins månad, så är det även den första vårmånaden (enligt scoutkalendern, ni vet). Våren är redan här och det känns faktiskt lite konstigt. Den här vintern har inte känts så fasligt lång. Det gjorde inte den förra vintern heller. Och för den känslan har jag det magiska receptet. Vill ni veta vad? Solsemester!
Aldrig mer att det ska gå en vinter utan solsemester för min del. För mig är det rena överlevnads- och lyckopillret. Jag måste fylla på solcellerna för att må bra. I mitten av november åker vi nästa gång. Det blir Gran Canaria även då, för att fira Herofarmorn som fyller 80 år. Men innan dess ser vi fram emot en lång vår, sommar och höst. I Skåne och på Blåbärsstället. Med sol på nosen och massor av Piggelin.