Jag gjorde precis Heimlich manöver på Bella. Det hela var givetvis en otroligt obehaglig upplevelse. Vi lekte dragkamp med en tygleksak då en liten del plötsligt lossnade. Bella tuggade som vanligt på den några gånger. Jag tittade på henne och väntade på att hon skulle spotta ut den, vilket hon alltid gör, men i stället såg jag hur hon tog några steg bort och försökte att svälja undan. Men det gick inte. Hon började att kippa efter andan och jag förstod att något inte stod rätt till, att hon inte kunde andas. Jag började få panik och undrade för en bråkdels sekund hur i helvete en gör Heimlich manöver på en hund – går det ens? Jag bestämde mig snabbt för att jag inte hade tid att tveka och i stället bara göra något som jag hoppades skulle funka. Så jag ställde mig över henne och tryckte till ordentligt över övre delen av magen. Tack och lov lossnade biten i samma stund. Bella drog efter andan. Hon var omskakad. Jag likaså. Hon ruskade på sig några gånger. Gick och drack vatten. Gav en förstulen blick på leksaken vi nyss haft så roligt med.
Pust.
Nu tar vi igen oss i soffan. Och jag har givetvis googlat hur en gör Heimlich manöver på hundar på bästa sätt, så att jag är bättre förberedd om det skulle behövas igen (ve och fasa).
I övrigt har det varit en bra helg. Bella och jag var ensamma hemma i fredags, eftersom Hero jobbade natt. Vi hade tjejmys i soffan och jag började på boken jag precis fått hem. Hunden som skäms – myt eller sanning? av Per Jensen. Jag har läst ut den idag. Väldigt intressant och fascinerande läsning för alla hundintresserade.
Igår kom Hero hem vid halv tio. Efter att han hade fått sina presenter, satte vi genast igång med stöket. Han hade som vanligt höga ambitioner och lyssnade inte på mitt råd om att vi kanske inte behövde fixa riktigt allt det han hade tänkt sig. Men jodå, det skulle vi. Kort sagt kan jag bara sammanfatta dagen som stressig. 🙂 Vi gjorde hembakad prinsesstårta från scratch, med egenkokt hallonsylt och rubbet (dock färdigkavlad marsipan), någon slags brownie med mintchokladtäcke, vetebröd på två kilo(!) deg och fyra tacopajer med diverse tillbehör. Vi löste det tillsammans, men med facit i hand fick Hero erkänna att det kanske hade varit lite väl stressigt.
Jag var lite oförsiktig med sylten och brände mig ordentligt i vänstra handflatan när jag skulle hälla upp den i en burk. Jag var dock snabb att kyla och fick sedan gå med kallt omslag hela eftermiddagen och kvällen – det brände ordentligt så fort jag tog bort omslaget.
Gästerna kom strax efter sex och vi hade en trevlig kväll.
I morse klev vi upp tidigt eftersom Hero skulle iväg och jobba och jag hade lovat honom att köra honom in till stan, så att han kunde ta med det som blivit över av tårtan (halva) och de andra godsakerna till gubbarna på stationen. Det var visst uppskattat.
Brännskadan känns nästan misstänksamt bra och jag hoppas att kylningen och Herosysterns magiska plåster har gjort underverk, så att jag slipper blåsor som riskerar att infekteras.
Bella och jag har städat undan efter gårdagen, läst och fixat. Jag har lovat Herofarmorn att komma förbi lägenheten, vilket jag givetvis är nyfiken på, och jag har en hel del annat att fixa innan resan. Bokföringen till exempel. Pust.
Jag fnittrade högt när jag kikade i en tidning på planet och funderade över vad den här mannen TROR att han gör med den där kameran. Jag förstår att det inte är många som ser vad som är fel, men jag nöjer mig med att påpeka att han använder den helt fel.
Framme på hotellet. Sedan väntade 110% konferens och däremellan redigerade jag bilder.
Jag älskar att flyga – ovan molnen lyser alltid solen.
Bellan var gossig när jag kom hem i onsdags och parkerade sig i mitt knä i soffan.
Torsdag, vanligt jobb och bus på kvällen. Redigering för min del.
Fredag. Jobbig dag för Bellan. Jag hittade en knöl på hennes högra bakben för ett par veckor sedan. Jag trodde först att det var en fästing, men det var det inte utan såg mer ut som en vårta. Den delade sig vid mitten och började blöda när jag petade på den lite lätt. Efter någon dag googlade jag ”
Hero lämnade Bellan hos veterinären på morgonen i fredags. Jag var på möte under förmiddagen, sedan åkte jag hem vid lunch, hämtade ut en väldigt groggy Bella hos veterinären och jobbade resten av dagen hemifrån. Operationen hade gått bra och knölen är ivägskickad på analys. Vi ska få svar inom tio dagar.
Bellan var helt slut resten av eftermiddagen, men piggnade till framåt kvällen när Jojjo kom på besök. Hero jobbade natt. Bellan var lite frusen, så hon protesterade inte när jag lade över en filt.
Bellan gillade INTE tratten, så jag bestämde mig ganska snart för att hon skulle slippa den och att jag skulle hålla koll i stället. Det har gått bra hittills, men jag sov inte så bra första natten. Jag vaknade av hennes minsta rörelse, för jag var rädd att hon skulle slicka på såret. Men det gjorde hon inte.
Fortfarande lite groggy dock.
Och lite frusen.
Jag redigerade HELA dagen, efter att Jojjo hade åkt in till stan (hon kom igen på kvällen). Bellan hjälpte Hero att bygga stängsel. Det är inte klart än, men det tar sig!
Tidigt i morse åkte Hero till stan för att jobba. Igen. Jag käkade frukost med Jojjo, sade hejdå och satte mig på nytt framför datorn. Efter någon timme satte jag igång en export och klädde på mig. Dags att gå ut i det fina höstvädret! Bellsan uppskattade vår promenad, som tog 1,5 timme. Hon älskar godisträd och hon älskar att nosa.
Väl hemma blev det mer lek i trädgården, innan det blev dags att gå in.
Nu sitter jag som sagt här och luften har gått ur mig. Bellan har haft en ganska tråkig dag är jag rädd (förutom våra långa promenader), men jag har försökt att ägna mig åt henne emellanåt. Såhär trist hade hon när jag satt vid datorn.
