Felicitas – lyckans, skrattets & nöjenas gudinna » Att våga är att förlora fotfästet för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

9 ton makadam på plats

Igår fick vi sovmorgon ända till 6. Piggelinaren är himla mysig om morgnarna och frikostig med både gos, kramar och pussar.

Sedan hade vi en nätt liten hög på 8,8 ton makadam som skulle flyttas ganska precis tvärs över tomten, för att fylla vår lilla skreva i berget dit gäststugan ska flyttas.

Uthyrningsfirman kom och bytte grävmaskinen mot en liten lastare. Jag var på kontoret till lunch, sedan tog jag mig hem och Hero satte igång så fort vi hade fått lite lunch i oss.

Bellan undrade vad ståhejet var utanför och missförstod kommandot lite när jag klappade på bänken i syfte att hon skulle hoppa upp med framtassarna (med bakbenen kvar på golvet) för att kunna kika ut genom fönstret. Hon är onekligen smidig, den där Bellan! 🙂

Efter en halvdags åkande fram och tillbaks med lastaren, såg det slutligen ut såhär. Det är alltså gäststugan till höger i bild som ska flyttas till bergsknallen till vänster i bild. Bilden är ihopsatt lite snabb av två separata bilder, så den är lite skev i mitten. 😉

Såhär ser tomten ut nu. Jag är glad att vi gör det här nu och inte längre fram om några år, när barnen är större och vill kunna leka på gräsmattan!

Bild från i morse – vi har fortfarande frost på nätterna.

Här har vi en som sliter hårt och en annan som är ganska kinkig på grund av tänder. Vem som är vem får ni försöka lista ut själva.

Piggelin hittade en båt efter frukost idag.

Vyn från rummet där jag sitter och jobbar. Ramen till vänster i bild är ungefär där gäststugan (förhoppningsvis – om den inte går sönder i flytten) kommer att placeras, med lite finjusteringar.

Idag jobbar jag hemifrån, för jag har utbildning via Skype i princip hela dagen. Piggelin är 13 månader idag, så på lunchen ska vi försöka få till lite bilder. I morgon firar Hero och jag 7 år tillsammans, men jag åker tidigttidigttidigt till Kreta med världens bästa Tessan. Jag kommer hem igen nästa helg, på söndagsmorgonen.

Jag ska helt ärligt säga att jag har megaångest inför att lämna Hero och Piggelin ensamma (Bellan oroar jag mig inte för). För det första har jag aldrig sovit borta från dem och för det andra har hon ganska stökiga nätter just nu då hon vaknar och är väldigt ledsen. Och när hon är väldigt ledsen är det i princip bara jag som kan trösta inom någorlunda rimlig tid, så jag är rädd för att det kan bli jättejobbigt för dem båda. :/ Men Hero unnar mig verkligen att komma iväg och givetvis ska det bli skönt på många sätt. Jag hoppas att jag kan slappna av lite bättre när jag väl är iväg och har fått höra att första natten har gått bra (vilket jag hoppas innerligt att den ska göra). Och jag tror säkert att det är nyttigt för oss alla att jag är iväg. Men. Ångest likväl.

Din mail publiceras aldrig. Dessa fält måste fyllas i *

*

*

UA-33757185-1