För ett år sedan. Då vi stod i Fields of Gold. Den Finaste dagen.
Tänk, vad tiden går fort. Men jag minns det som igår. Så avlägset, så nära. Jag är så himla glad över hur allt blev. Precis som vi ville ha det. Vigseln där ute i sädesfältet, hemma på gården. Och århundradets fest på den smyckade, vackra gamla logen.
Vi har påbörjat färden hemåt. Ikväll går Hero och jag ut och käkar på tu man hand.
Min älskade, älskade Hero. Och jag. Vi.
av Felicitas