Plats: Borgen.
Väder: Soligt och varmt mot kinden.
Humör: Okej, men trött.
Tankar: Det är lite mycket nu.
Gjort: Lämnat Bellsan hos veterinären (igen), varit en vända in till stan, hämtat Bellsan hos veterinären, jobbat hemifrån.
Gör: Jobbar.
Planerar att göra: Äta.
Outfit: Myskläder.
Bra: Solen. Solen!
Igår var det jobbdag. Måndag. Jag lämnade Bellan på dagis och hade ett möte på stan på morgonen, men såg att det blev inställt pga sjukdom när jag redan hade kommit på plats. Och eftersom jag hade bestämt lunchdejt med en gammal kollega (som ville veta mer om hundar och hundägande) i stan, beslöt jag mig för att inte åka ut och vända på kontoret. Jag satte mig i stället på ett café och jobbade. Trevligt med omväxling! Även lunchen var trevlig, för den delen. Vi gick till Teatergrillen och njöt av god mat.
På kvällen var det dags för grundkurs med Bellan, för superduktiga Emma. Det var passivitetsträning och namnträning för hela slanten igår. En timme går rasslande fort. Vi kom hem vid 20:30, fick i oss lite mat och såg på nyheterna. Alla tre satt tillsammans i soffan och det dröjde inte jättelänge förrän både jag och Hero sov. Strax före elva vaknade jag till av ett ljud och insåg till min förskräckelse att det var Bellsan som slickade på operationssåret. Stygnen var borta och såret var helt öppet. Öppningen var något mindre än en tioöring och det blödde. Typiskt! Det hade ju gått så bra i tre dagar, helt utan tratt! Det blev ett samtal till veterinärakuten vid 23 och de meddelade att det inte var lönt att åka in med henne, eftersom de ändå inte skulle sy om henne där och då. De sade att det var bättre att kontakta vår veterinär på morgonen (som idag) i stället. Sagt och gjort. Vi bandagerade benet, grämde oss till tusen, satte på tratten och kom isäng. Jag kände en dejavu och tänkte på Xenisen.
Idag hängde Bella och jag på låset på veterinärstationen, för jag ville inte spilla tid på att ringa först (eftersom jag hade ett möte i stan). De var vänliga nog att ta sig an Bellsan och tyckte att de skulle sätta ett nytt stygn. Såret skulle förvisso kunna läka av sig själv, men det skulle ta ungefär en månad. En månad då Bellsan skulle behöva hålla sig ganska stilla, vilket ju inte är helt lätt för fröken. Det läker fortare och är inte lika känsligt om det är något som håller ihop det. Så det fick bli så. Jag meddelade dock att vi helst inte ville att hon skulle sövas igen, eftersom hon blev så himla påverkad sist, så de skulle försöka med bara lokalbedövning och lugnande. Jag lämnade henne med andra ord strax efter åtta och åkte in till stan som planerat. Vid lunch kom jag tillbaks till veterinärstationen och fick hämta ut Bellsan, som var betydligt piggare och mer “med” än i fredags. De hade inte behövt söva henne, utan hade bara givit henne lite lugnande. Skönt!!
De hade klippt rent sårkanterna och beslutat sig för att sätta ett stygn med ståltråd(!), dvs de sydde inte igen det helt den här gången. Det var svårt att hålla ihop såret som det var (eftersom de tidigare tagit så mycket de kunnat runt omkring knölen) och risken finns att såret vätskar sig nu när hon har varit på det, så det är bra att den vätskan kan läcka ut i kanterna (jag minns hur Xena fick dränage i ett sår just för vätskan, efter att hon hade blivit påkörd av en bil). Ståltråden ska förhoppningsvis hålla henne ifrån att slicka eftersom det blir vasst mot tungan med ändarna på tråden.
Under eftermiddagen har jag jobbat hemifrån. Bellsan har varit trött och sovit, men inte alls så samma sätt som i fredags – då var hon helt utslagen.
Nu framåt sen eftermiddag har Bellsan blivit mer rastlös. Hon ska hållas stilla, men hon vankar av och an och försöker att “få igång” mig. Det blir en prövning. 😛 Tratten har åkt på, så att hon ska få vänja sig vid den. Det är snabbt konstaterat att hon avskyr den. :/
av Felicitas